Pedagogers möte med bilderböcker i förskolan.

Syftet är att undersöka pedagogernas tankar och resonemang kring användningen av bilderböcker i förskolan. Dessa används i studien som utgångspunkt för pedagogernas arbete med böcker i den dagliga pedagogiska praktiken. Studien bygger på data från en större etnografisk studie (Simonsson, 2004, Bilderboken i förskolan – en utgångspunkt för samspel).

Resultaten berör fyra teman: 1) pedagoginriktade bokvanor, vilket innebär att pedagogerna organiserar det praktiska arbetet kring böcker på många sätt: vid frukost, vid samlingar, vid högläsning för mer än ett barn och vid besök på biblioteket, 2) bilderbokens betydelse för förskolorna: Böcker är en del av barnens kultur och barnens uppbyggnad av kulturellt kapital, en källa till kunskap och ett sätt att utveckla barnens koncentration och fantasi, 3) tillgång till böcker: Det finns yttre ramar som kan vara begränsande, och pedagogernas bristande kompetens på området kan också begränsa åtkomsten till böcker samt 4) pedagogernas roll: Pedagogerna använder olika strategier för inköp och lån av böcker och håller ett öga på barnens boklån, men det är också de som introducerar barnen till nya böcker och fungerar som förebilder i kraft av sin egen användning av böcker i vardagen. Den samlade slutsatsen är att pedagoger betraktar böcker som en viktig del av förskolan, och att barnen via en gemensam praxis kring böcker blir del av skriftspråkskulturen. Det betyder att böcker ses som ett viktigt redskap pedagogerna kan använda för att förverkliga ”den goda barndomen”.

Data består huvudsakligen av intervjuer med fokusgrupper bestående av pedagoger, och i mindre utsträckning av ett observationsmaterial. Data har samlats in från två förskolor med deltagande av sammanlagt 8 pedagoger och 52 barn mellan tre och fem år.

Simonsson, M. (2006). Pedagogers möte med bilderböcker i förskolan. Linköping: Linköpings Universitet.