Kommunikativa resurser för lärande: Barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur förskolor, förskoleklasser och det första skolåret skapar förutsättningar för lärande. Studien tar upp skillnader och likheter mellan de olika institutionsmiljöerna och analyserar sociala aktiviteter bland fem-, sex- och sjuåriga barn i de tre institutionstyperna. Analyserna fokuseras på vilka kommunikationsformer som förekommer och hur de används. Analysen syftar till att visa hur barnet deltar i sociala aktiviteter och hur deltagande skapas och görs tillgängligt för barnet i de tre institutionsmiljöerna. Forskningsfrågorna lyder: ”Hur belyser en analys av multimodal kommunikation skillnader och likheter i de tre institutionsmiljöerna och förutsättningarna för lärande? Hur deltar barn i olika sociala aktiviteter genom användning av kommunikationsformer som blickar, gester och tal? Vilka kommunikationsmönster framträder?”

Analyserna visar att barnet använder kommunikationsformer för att delta i aktiviteter, och att dessa är beroende av vilken typ av aktiviteter barnet ställs inför och i vilket fysiskt rum det befinner sig. Dessutom visar analysen av kommunikationsformerna att målstyrda vuxeninitierade aktiviteter ger upphov till bestämda kommunikationsformer som ofta är inriktade mot individuellt deltagande. Kommunikationsformerna tenderar att bli mer reglerade i samband med skiftet från förskola till skola, vilket betyder att de innehåller färre kroppsrörelser eller gester. Analyserna visar att deltagarpositioneringen, till exempel individ- eller gruppdeltagande, sällan är antingen/eller. Barnet växlar mellan deltagarpositionerna, vilket kan betyda att barnet ständigt förhandlar sig till deltagande. Analyserna av rummet visar hur barnen i övergången från lekskolan till skolan får färre tillgängliga rum. I lekskolan kan barnet leka självt, fritt och åtskiljt från de andra barnen, medan barnet i skolan genom inrättning åtskiljs från de andra barnen i rummet så att fokus hamnar på det individuella i situationen.

Datainsamlingen består av 100 timmars videoobservationer av fem- till sjuåriga barn från en förskola, en förskoleklass och en förstaklass under åren 2000–2003.

Heikkilä, M. (2006). Kommunikativa resurser för lärande: Barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer. Uppsala: Uppsala Universitet.