Syfte
Under perioden 2001–2003 genomfördes kommunalreformen ”Maxtaxa och allmän förskola m.m.” rörande barnomsorg i Sverige. Målet med den här studien är att utvärdera den del av reformen som rör det högsta taket (maxtaxan) för förskolor och fritidsverksamhet för skolbarn genom att undersöka i vilken utsträckning maxtaxan bidrar till att fler föräldrar arbetar, samt att undersöka i vilken utsträckning maxtaxan påverkar hur mycket föräldrarna väljer att arbeta. Maxtaxan innebär dels att taxan bestäms utifrån en särskild maximal procentsats av ett hushålls bruttoinkomst, dels att avgiften inte får överstiga ett bestämt avgiftstak. Ett av de politiska motiven för att begränsa taxan för barnomsorg är att det i högre grad ska löna sig för föräldrar att förvärvsarbeta.
Resultat
Undersökningen visar att mödrar i hushåll där taxan för barnpassning har sjunkit med 500 SEK eller mer per månad, har 3 % större benägenhet att vara ute på arbetsmarknaden än andra mödrar. Ingen effekt kan påvisas för fädernas förvärvsarbetande. Dessutom visar undersökningen att det inte haft någon effekt på antalet timmar som föräldrar som redan har en anställning väljer att arbeta.
Design
Frågeformulär skickades ut till 70 000 föräldrar, varav ca. 60 000 har svarat. Därutöver har personuppgifter om 41 244 personer hämtats från databasen LINDA (longitudinell individdatabas).
Referenser
Mörk, E.; Lindqvist, L.; Lundin, D.(2006). Påverkar maxtaxan inom barnomsorgen hur mycket föräldrar arbetar? Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
Uppdragsgivare
Den svenska regeringen har bett Skolverket att utvärdera reformen. IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering) står för genomförandet av utvärderingen.