Pædagoger i skyggen - om børnehavepædagogers kamp for faglig anerkendelse. Odense: Syddansk Universitetsforlag.

Syftet med studien är att undersöka: 1) Vilka allmänna strukturer påverkar pedagogernas möjligheter att positionera sig som yrkesmän och deras möjligheter att definiera det fackmässiga innehållet i yrket? 2) I vilken grad påverkar allmänna strukturer pedagogernas professionella självförståelse samt föräldrarnas och pedagogassistenternas förståelse för och erkännande av pedagogernas arbete och professionalism? Studien är en bearbetad version av doktorsavhandlingen med samma namn.

Mot bakgrund av studiens data identifieras fyra idealtyper, uppdelade i grupper utifrån pedagogernas olika värderingar: praktiker, kollektivister, projektskapare och kompetensfokuserade. I allmänhet dras slutsatsen att många pedagoger anser att de har en yrkesmässig identitet, men att den inte är stark eller djupgående. Varken föräldrar eller pedagogassistenter anser att pedagogernas yrkeskunskaper är särskilt klart definierade. Pedagogerna arbetar med sin professionalism genom kurser, men det finns ofta varken tid eller pengar till detta. Förskolans chef upplevs som den som borde säkerställa yrkeskunskaperna, men detta sker inte i praktiken. Många pedagoger upplever att de saknar ett forum där de kan diskutera fackämnen. När det gäller pedagogernas relation till stat och kommun råder oklarheter, vilket på nytt understryker pedagogernas yrkesmässiga osäkerhet.

Dataunderlaget består av en frågeformulärundersökning besvarad av 3 536 deltagare (1 777 pedagoger och 1 773 föräldrar) från sammanlagt 216 förskolor samt kvalitativa intervjuer och observationer vid 7 förskolor. Data analyseras delvis med hjälp av korrespondensanalys.

Nørregård-Nielsen, E. (2006). Pædagoger i skyggen - om børnehavepædagogers kamp for faglig anerkendelse. Odense: Syddansk Universitetsforlag.