Familieliv fra et børneperspektiv. Fællesskaber i børns liv.

Syftet med doktorsavhandlingen är att undersöka familjens betydelse för barnen, både i förskolan och i hemmet. De konkreta frågeställningarna är: 1) ”Vad har barnens vardagsliv i förskolan och hemmet för betydelse för deras familjeliv, och vilken betydelse har familjen för barnens tillvaro i förskolan?” 2) ”Hur organiseras familjens gemensamma vardag i förhållande till och kring barnens deltagande, inklusive hur organisationen av familjens gemensamma vardag påverkar barnen?”

Analysresultatet delas upp i två delar. I den första delen presenteras resultat som rör barnens deltagande i och organiserande av gemenskaper, där slutsatsen är att barn bidrar olika mycket till organiserandet av gemensamma aktiviteter, vilket både skapar möjligheter för och begränsar andra barns sociala handlingar. Föräldrarna upplever att förskolan kan erbjuda andra sociala möjligheter än familjen, och därför är det viktigt hur föräldrarna skapar ett samband mellan förskolan och familjen, till exempel genom deras samarbete med pedagogerna. I en annan del av analysen presenteras resultat som behandlar hur familjen organiserar sin vardag. En slutsats är att föreställningen om familjen som bakgrund till barnens trivsel är en central uppfattning hos föräldrarna. Den upplevda starkare anknytningen till modern innebär till exempel att organisationen av barnets behov är starkt knuten till modersrollen. Organisation handlar om att få vardagen att fungera och att kunna ta till sig behovet av variation i organiserandet. Studien visar på att organiseringen är relativ i relation till vad andra familjer gör. Till exempel motiveras organiseringen av barns vistelsetid på förskolan i relation till en norm om att barn inte bör vara för länge på förskolan, i stället för till barnets konkreta trivsel. Barnens upplevelse av om de hämtas tidigt eller sent är däremot knuten till vad som händer, vem de leker med och hur dagen på förskolan har varit. Familjen framträder som en säregen gemenskap, och analysen pekar på tre centrala aspekter av gemenskapen i familjen: 1) att vara tillsammans, 2) att fara bort tillsammans och 3) att ha det bra tillsammans. Föräldrarna ser förskolan som central för barnens sociala liv och barnets framtida möjligheter. Barnens tid och trivsel på förskolan är central för föräldrarnas värdering av hur familjens vardagsliv fungerar i allmänhet. Förskolans möjligheter att organisera tillräckligt goda förutsättningar för barns uppväxt och utveckling har därmed en avgörande betydelse för barns och familjers trivsel. Den övergripande slutsatsen är att det är viktigt att förstå barns subjektivitet som något som är knutet till deltagande på flera platser, och i samband med detta presenterar författaren ett kritiskt perspektiv på den dikotomiska uppdelningen av förskoletillvaro och familjetillvaro.

Deltagarobservationer i förskolan, dygnsobservationer av barn i förskolan och i hemmet samt intervjuer med barn och deras föräldrar har genomförts. Huvudfokus ligger på sex barn och deras familjer. Barnen var mellan fyra och ett halvt och fem år gamla när projektet påbörjades.

Kousholt, D. (2006). Familieliv fra et børneperspektiv. Fællesskaber i børns liv. Roskilde: Roskilde Universitetscenter.