Pædagogers deltagelse i efteruddannelse: Pædagogers interesser i og barrierer for deltagelse i efteruddannelse. Resultater fra en interviewundersøgelse og en survey.

Syftet med studien är att kartlägga och undersöka orsakerna till varför det förefaller som att många yrkesverksamma pedagoger inte deltar i formell kompetensgivande fortbildning och vidareutbildning, främst diplomutbildningar, under sin karriär.

Flera av cheferna och medarbetarna nämner att de upplever det som problematiskt att många av de krav som ställs på arbetet definieras utifrån. Vissa uppgifter betecknar de som ”skall-uppgifter” (t.ex. införande av och kurser om dokumentation, utvärdering, inkludering, dialogisk högläsning, miljöarbete, s.k. bekymmersmodeller). De här uppgifterna är framtidsinriktade, vilket enligt pedagogerna gör att det blir för lite tid över till en tillbakablickande, kritisk och självkritisk diskussion om den aktuella praktiken i hela personalgruppen.

Pedagogerna upplever att det är ont om resurser inom förskolan vilket gör att de ofta får dåligt samvete gentemot barnen och kollegerna när de överväger fortbildning. Längre fortbildning upplevs alltså som en belastning i ett redan ansträngt läge. Pedagogerna är däremot mycket nöjda med möjligheterna att delta i kortare kurser och temadagar med anknytning till aktuella utmaningar i vardagen.
Studien visar att åtgärder som ur ett förvaltningsperspektiv ses som strategisk planering kan upplevas som mycket störande ute i verksamheten, och motverka förskolans egna visioner och årsplanering.

Trots att cheferna arbetar med utbildningsplanering – även mer långsiktigt med kulturell nyorientering som mål, till exempel när det gäller inkludering – finns det tecken på att utbildningsplaneringen präglas av mer kortsiktiga behov och är alltför reaktiv, med tonvikt på nyttoorienterade och mer tekniska färdigheter (som det så kallade sprogpakken eller ”språkpaketet”, språkbedömningar o.s.v). Det handlar alltså snarare om anpassning till förändringar som redan inträffat än om en offensiv strategi för hur institutionen ska utvecklas.

På grund av detta uttrycker cheferna en önskan om att bli mer involverade i arbetet på kommunal och statlig nivå. Studien visar att såväl medarbetare som chefer är positivt inställda till och öppna för att kunskap och perspektiv tillförs utifrån, men att det är problematiskt att förskolorna inte involveras tillräckligt i utbildningsinitiativen. Både medarbetare och chefer anser att diplomutbildningar i högre grad än kurser och personaldagar bidrar till att utmana förskolans och pedagogernas praktiska förmågor.

Datainsamlingen baseras på en inledande explorativ undersökning, enkäter och intervjuer. En inledande explorativ undersökning utfördes bland nyckelpersoner (fackliga tjänstemän från Børne- og Ungdomspædagogernes Landsforbund (BUPL), pedagogiska konsulter i kommuner, konsulter inom fortbildning o.s.v) i syfte att kartlägga skillnader i planerings- och finansieringspraxis på kommunal nivå. Den här delen av undersökningen bestod främst av telefonintervjuer.

I intervjuundersökningen ingår intervjuer med sju pedagoger som har genomgått formell kompetensgivande fortbildning samt åtta pedagoger som inte har genomgått kompetensgivande fortbildning men däremot andra typer av fortbildningskurser, temadagar och liknande. I enkätundersökningen ingår 20 kommuner med inbördes stora variationer vad gäller institutionstyper, ledningsformer, storlek (allt från storstäder till landsortskommuner), ekonomiska förutsättningar och strategier för planering av fortbildning.

Ahrenkiel, A., Frederiksen, J., Helms, S. & Krab, J. (2012). Pædagogers deltagelse i efteruddannelse: Pædagogers interesser i og barrierer for deltagelse i efteruddannelse. Resultater fra en interviewundersøgelse og en survey. University College Sjælland.