Undervisning i barnehagen?

Studien har två syften: 1) att samla kunskap om hur pedagoger i sin praktik planerar lärande inom ämnesområdet natur, miljö och teknik samt 2) att få en förståelse för vad som ligger till grund för pedagogernas praktik.

I studien identifieras flera olika diskurser i datamaterialet som i större eller mindre utsträckning identifierades av pedagogerna i relation till ämnesområdet natur, miljö och teknik i förskolan. Följande huvudsakliga diskurser identifierades: 1) friluftsdiskurs, där naturen framhävs som ett viktigt rum för arbetet med ämnesområdet, 2) upplevelse- och utforskningsdiskurs, där stor tonvikt läggs på att barnen ska uppleva och upptäcka naturen, använda sina sinnen i naturen samt förundra sig över och utforska naturen. 3) Aktivitetsdiskurs, som innefattar två typer av aktiviteter: dels aktiviteter där barnen kan röra sig fritt, till exempel genom att klättra i träd, dels aktiviteter som är vuxenstyrda och har ett tydligare naturvetenskapligt innehåll, till exempel undersökning av daggmaskar som gräver gångar under jorden. 4) En diskurs om planering och stöd, som handlar om att den pedagogiska personalen ska möta och stötta barnets funderingar och nyfikenhet på ett bekräftande sätt och ställa nya frågor som får barnet att fundera vidare. 5) En diskurs om barnets intresse i centrum/barnets rätt till medbestämmande, som handlar om att det är barnets nyfikenhet och intressen som ska utgöra grunden för lärandeprocesserna i förskolan. 6) En diskurs om det nyfikna barnet, som handlar om att det nyfikna och kompetenta barnet ska utvecklas på egen hand och lära sig saker genom direkta erfarenheter av sin omgivning. 7) En diskurs om barndomens egenvärde, som handlar om synen på barndomen som en fas som är värdefull i sig själv och inte ska ses som ett förstadium till skolgången.

Samtliga dessa sju diskurser kan samlas under en åttonde diskurs: 8) diskursen om den goda norska barndomen, som sammantaget innefattar idén om barnets rätt till utveckling och lek i naturen utan överdriven styrning och kontroll från vuxna.

Följande mindre framträdande diskurser identifierades också: 9) en ämnesdiskurs, som handlar om specifikt lärande inom ämnesområdet, till exempel att lära barnen vad olika djur och växter heter, samt 10) en utbildningsdiskurs, som handlar om att barnens positiva upplevelser och erfarenheter i naturen under förskoleåren blir en bra grund för utvecklingen av intressen för naturvetenskapliga ämnen, vilket på längre sikt gör barnen motiverade att lära sig mer.

Detta är en kvalitativ fallstudie där data samlats in från en norsk förskola. Förskolan har fyra avdelningar med barn i åldrarna 1–6 år. Data har samlats genom semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger i åldern 25 till 45 år med varierande arbetslivserfarenhet. Båda könen och alla fyra avdelningar är representerade i informantgruppen. Intervjuerna utgår från ett antal videoinspelningar av pedagogisk praktik där fokus ligger på naturvetenskapliga ämnen. Videoinspelningarna gjordes av antingen forskarna eller informanterna under olika aktiviteter med naturvetenskapligt tema under en femmånadersperiod. Data analyserades med hjälp av diskursanalys.

Hammer, A.S.E. (2012). Undervisning i barnehagen? I: Ødegaard, E.E. (red.). Barnehagen som danningsarena (s. 223-244) Oslo: Fagbokforlaget.