Syfte
Syftet med studien är att undersöka hur barn som ”ännu inte är samhällsanpassade” utvecklar egna grupper i förskolan, och hur de genom dessa grupper omtolkar och tillägnar sig förskolan och samhällsprojektet.
Resultat
Med studien visar forskaren hur barn i förskolan kan ses som ”ännu inte samhällsanpassade”. Att vara ”ännu inte samhällsanpassad” är emellertid inte bara begränsande för barnen anser forskaren. Det ger även barnen en möjlighet att agera med en rad olika fysiska och känslomässiga uttryck (till exempel att leka med maten och att använda toaletter som lekplatser) som inte är socialt acceptabla för vuxna. Enligt forskaren är barnens överskridande av gränsen mellan samhällsanpassade och icke samhällsanpassade beteenden en viktig del i deras anpassning till olika gemenskaper. Detta kan ses genom att barnen använder sin särställning utanför det samhällsanpassade för att omvandla förskolan till sin egen plats. På så sätt tillägnar de sig det samhällsprojekt som förskolan är, menar forskaren.
Design
Materialet bygger på en livshistoriestudie som genomfördes 2006, då forskaren genomförde en serie intervjuer med 16 unga människor som då bodde i Köpenhamn och var i åldern 11 till 22 år. Alla ungdomarna hade medelklassbakgrund och hade gått i förskola under perioden från slutet av 1980 till slutet av 1990. Deras minnen gällde därmed upplevelser som hade skett mellan 5 och 20 år tillbaka i tiden.
Referenser
Olwig, K.F. (2012). Børns socialitet. Fortolkning og forhandling af civiliseringsprojektet i børnehaven. I: Gilliam, L. & Gulløv, E. (red). Civiliserende institutioner. Om idealer og distinktioner i opdragelse (s. 97-118). Aarhus Universitetsforlag.
Uppdragsgivare
Forskningsrådet for Samfund og Erhverv