Læringskulturer i spenningsfeltet mellom ”vi og de andre”.

Syftet med studien är att förstå vilka möjligheter till lärande som tillhandahålls och skapas genom olika praktiker i förskolan och i samspelet mellan barn och vuxna. Mer specifikt är syftet att identifiera värderingar, olika typer av meningsskapande, traditioner och handlingar som kan kopplas till lärande och som kommer till uttryck i en utvald barngrupp i en svensk förskola.

I den här studien pekar forskaren på den komplexitet och de utmaningar som personalen i förskolan möter i och med att förskolan i dag befinner sig i ett mångkulturellt samhälle i en tid som präglas av förändringar. Resultaten visar en mångtydig bild där man ser tecken på att flera olika lärandekulturer verkar parallellt i den undersökta barngruppen. Å ena sidan ses en mer eller mindre oreflekterad inställning till majoritetskulturens dominans. I samtal om mångkultur och i förskolans fysiska omgivningar impliceras alltså en inställning där barnens skiftande etniska bakgrunder och traditioner i större utsträckning betraktas som tillfälliga inslag än som likvärdiga med majoritetskulturen eller som berikande för den pedagogiska verksamheten. Å andra sidan lägger pedagogerna stor tonvikt på respekt och studien visar att de strävar efter att gestalta värderingar som kopplas till respekt och allas lika värde i den pedagogiska verksamheten. Studien visar dock också att svenska har en självklar plats som officiellt språk i barngruppen och att pedagogernas kommunikation dominerar i samtalen, trots att pedagogerna framhäver språk som en viktig del i barnens lärande.

I kontrast till detta framträder en lärandekultur där emotionellt lärande, humor, spontanitet och intimitet är viktiga delar. Ömsesidigheten i detta lärande förefaller stor och pedagogerna möter (ofta) barnen på barnens egna premisser. Här försöker pedagogerna också att skapa ett inkluderande ”vi” i barngruppen, och arbetet med inkluderande värderingar verkar vara resultatet av en medveten inställning hos pedagogerna. Dock pekar studien på att denna lärandekultur inte verkar ge personalen utrymme för att uttryckligen diskutera de dominansförhållanden i samhället som implicit, underförstått, påverkar den pedagogiska verksamheten.

Datamaterialet bygger på fältarbete i en svensk förskola där samspelet mellan barn och vuxna i en utvald barngrupp observerades. Materialet består av tre dagars observationer av 13 barn i åldern 1-3 år, en pedagog och två pedagogassistenter. Observationerna registrerades genom videoinspelningar eller i form av fältanteckningar. Observationerna kombinerades med intervjuer med den pedagogiska personalen som också besvarade två frågeformulär.

Johansson, E. (2012). Læringskulturer i spenningsfeltet mellom ”vi og de andre”. I: Vist, T. & Alvestad, M. (red). Læringskulturer i barnehagen: flerfaglige forskningsperspektiver. Cappelen Damm Akademisk.