Utfordringer når foresatte skal medvirke på tjenestetilbudet til eget barn.

Syftet med studien är att undersöka de utmaningar som föräldrar kan ställas inför när de deltar i s.k. utvecklingsplansgrupper, d.v.s. tvärgrupper med skilda professioner som arbetar med utvecklingsplaner för att stödja barn med funktionshinder. Artikelns övergripande tema är föräldrarnas medinflytande.

Resultaten visar att kravet på att föräldrarna måste förbereda sig för gruppmöten är en utmaning, och att inflytande handlar om mer än att få möjlighet att påverka stödet till barnet. Medinflytandet kräver mycket av föräldrarna. För att föräldrarna ska vara en jämställd partner vid gruppmötena bedömer författarna att de måste delta i arbetet med att ta fram dagordningen, sätta sig in i dokumentationen, vara närvarande vid mötena och delta i diskussionerna. Föräldrarna tillbringar sin lediga tid med att förbereda sig för gruppmötena. Samtidigt har många av föräldrarna heltidsjobb och ansvar för att uppfostra ett barn med funktionshinder. Studien visar att dessa utmaningar delvis är osynliga när det kommer till gruppmötena och att föräldrarna är ensamma med de problem som kan uppstå. Dessutom illustrerar studien hur behovet av respekt och maktneutralitet i förhållandet mellan föräldrarna och de yrkesverksamma utmanas när de yrkesverksamma i de två fallen i studien inte uppfyller sina yrkesmässiga skyldigheter. Detta kommer till uttryck genom att de yrkesverksamma nekar till att ta på sig vissa uppgifter i barnets utvecklingsplansgrupp, eller när de yrkesverksamma är orättvisa eller inte agerar respektfullt mot föräldrarna. Författarna visar att det kan vara svårt att leva upp till ideal om likvärdighet och neutrala maktrelationer mellan föräldrar och yrkesverksamma, och att det finns ett behov av att systematiskt diskutera frågor som uppstår när föräldrar och yrkesverksamma ska genomdriva föräldrarnas medinflytande.

Studien omfattar två fallstudier som valts ut från ett större projekt. I det övergripande projektet ingår sex fallstudier som är inriktade på sex barn, som tillhör sex norska förskolegrupper och utvecklingsplansgrupper, d.v.s. tvärgrupper med skilda professioner som arbetar med utvecklingsplaner för att stödja barn med funktionshinder. Det första av de två fall som utgör data i denna studie är en pojke på fem år. Pojken har psykiska funktionshinder men har gått i förskolan på heltid sedan han var två år gammal. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med pojkens mamma och pappa, en pedagog, en stödpedagog och samordnaren för pojkens utvecklingsplan. Det andra fallet var en fyra år gammal pojke. Han har flera funktionshinder och går både i vanlig förskola och specialförskola. I detta fall intervjuades pojkens mamma, en stödpedagog, en anställd vid pojkens förskola och samordnaren för pojkens utvecklingsplan. Inför intervjuerna observerades ett möte mellan de två utvecklingsplansgrupperna. Intervjuerna bandades och transkriberades senare. Analysstrategin är baserad på en gruppering av data, där textsekvenser extraherats med hjälp av NVivo 8.

Tveit, A.D. & Cameron, D.L. (2012). Utfordringer når foresatte skal medvirke på tjenestetilbudet til eget barn. Nordic Studies in Education 32, 321-332.