Stille kamp om makten. En studie av barns interaksjon i digital kontekst i barnehagen.

Syftet med studien är att undersöka hur inkludering och exkludering uttrycks i barns samspel vid datorer samt hur detta upplevs av pedagogerna.

Studien visar att barns samvaro i en digital kontext är komplex och kan innehålla både vänskap och element av makt och exkludering. Genom en konkret episod som för pedagogerna ser ut som en inkluderande situation illustrerar studien hur intern exkludering äger rum i samvaron kring datorerna. Intern exkludering förstås som det som händer när man är inom en grupp eller en gemenskap men blir förbisedd genom att de andra tittar på varandra och att ingen lyssnar när man pratar. Studien visar hur pojken José, som har begränsade kunskaper i norska, inte får spela på datorn trots att han har väntat i 30 minuter och äggklockan har ringt flera gånger för att markera att det är dags att lämna plats för en ny spelare vid datorn. Han har flera gånger markerat icke-verbalt att det är hans tur att använda datorn, men de tre andra pojkarna har inte reagerat på hans markeringar. När en pedagog slutligen ingriper så att José får ta plats vid datorn får han endast spela i fem minuter innan äggklockan ringer igen och de tre andra pojkarna tar över datorn på nytt. Den pedagogiska personalen säger att de är medvetna om att exkludering kan förekomma kring datorerna men att de litar på att barnen själva kan se till att tiden fördelas rättvist inom kamratgruppen. Den pedagogiska personalen nämner dessutom att det behövs en mer närvarande pedagog som finns på plats och kan hjälpa barn som inte kan hävda sig. Forskarna argumenterar för att pedagogen kunde ha förklarat Josés signaler för de andra barnen så att de förstod att han ville visa att det var hans tur. Många i personalgruppen har dessutom noterat att vuxna inte deltar aktivt i den digitala kontexten utan uteslutande har en kontrollerande roll. Enligt personalen bör pedagogerna vara på plats och delta för att kunna ge barnen fler utmaningar, vägledning och stimulans under spelandet. Mer allmänt visar studien att datorn används av pojkarna och används för spel eller för att rita.

Data har samlats in från tre norska förskolor. Olika kvalitativa metoder har använts för att samla in data i form av dagboks- och fältanteckningar, observationer, intervjuer och videoinspelningar. Data har sedan analyserats med hjälp av fenomenologi och hermeneutik och författarna har strävat efter att sammanställa åsikter och tankar. Analyserna av datamaterialet presenteras genom narrativ om den tvåspråkiga pojken José.

Jernes, M. & Engelsen, K.S. (2012). Stille kamp om makten. En studie av barns interaksjon i digital kontekst i barnehagen. Nordic Studies in Education 32, 281-296.