Jakten på det kompetenta barnet.

Studiens syfte är att undersöka vad som är i fokus under pedagogisk dokumentation i förskolan, och vad som kännetecknar kommunikationen mellan pedagogerna och barnen när dokumentation pågår samtidigt.

Studien visar att fyra mönster kan identifieras för den pedagogiska dokumentationen och kommunikationen mellan pedagoger och barn. Det första mönstret (1) handlar om barnet som initiativtagare. Här förekommer nästan ingen kommunikation mellan pedagog och barn, utan pedagogen är i stället en tyst iakttagare av barnets handlingar och ger bara korta instruktioner eller ställer enstaka frågor. Det andra mönstret (2) handlar endast om pedagogens fokus på barnets prestationer. Vid dokumentationstillfällena fokuserar man alltså endast på barnets prestationer. Det tredje mönstret (3) handlar om att pedagogen ser barnet som ett studieobjekt endast för att uppfylla sina egna lärandemål. Kommunikationen styrs av strategiska syften med inriktning på att få barnen att genomföra uppgifter på en hög abstraktionsnivå. Det fjärde och sista mönstret (4) handlar om att få barnen att göra tydligt definierade och konkreta upptäckter, till exempel att få barnen att leka med legobitar.

Genom videoobservationer granskar studien hur pedagogisk dokumentation i förskolan går till. Detta görs i syfte att samla kunskap om vad som är i fokus för dokumentationen och vad som kännetecknar kommunikationen mellan pedagogerna och barnen när pedagogisk dokumentation pågår. Videoobservationerna genomfördes på två förskolor där pedagogisk dokumentation utförs regelbundet. 30 barn mellan ett och tre år samt sju pedagoger observerades. Studiens syfte är att ta reda på vad pedagogerna dokumenterar och vad som kännetecknar kommunikationen mellan pedagoger och barn. I detta syfte registrerades såväl verbal som icke-verbal kommunikation i form av känslouttryck, blickar, gester och attityder, samt variationer och likheter inom materialet.

Emilsson, A. & Samuelsson, I.P. (2012). Jakten på det kompetenta barnet. Nordisk Barnehageforskning 5 (21), 1-16.