Barnehagens innerom som pedagogisk utviklingsprosjekt – konsekvenser av ny møblering og romorganisering for barns bevegelseslek og hvile.

Syftet med studien var att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur förändringar av inredningen i olika rum påverkar barnens upplevelser och handlingar. Dessutom ville forskaren studera effekterna av att tänka på rum på nya sätt och överväga nya rumslösningar. Studien ingår i ett större projekt, ”Lek, bevegelse og avspenning” (Lek, rörelse och avslappning), som är ett gemensamt projekt mellan Learning Lab Denmark (DPU) och Högskolan i Vestfold (HiVe).

Studien visar att personalen genom projektet utvecklat en ny och mer dynamisk förståelse av rummet. De uppfattade inte längre att rum hade en given storlek. I stället såg de rum mer som en fysisk form som kunde ändras, skapas, göras om och återskapas utifrån pedagogiska tankar. Studien visar till exempel hur ett rum kan få en ny dimension genom att en soffa tas bort eller genom att sätta upp en ribbstol. Ett rumsbedömningsschema visade sig vara ett lämpligt redskap som både gav ett instrumentellt värde och bidrog till en ökad medvetenhet och reflektion. När en av de deltagande förskolorna valde att dela in ett stort rum i en aktivitetsdel och en avkopplingsdel upplevde personalen att gemenskapen mellan barn från olika avdelningar stärktes tack vare den rumsliga anpassningen. Detta innebar bland annat att flera av barnen kunde leka ostört, och att det uppstod färre konflikter. I en annan av de tre deltagande förskolorna berättade personalen att projektet hade gjort dem mer medvetna om oskrivna regler inom förskolan och att dessa kan få ganska stora konsekvenser för den vardagliga pedagogiska verksamheten. Projektet utmanade därmed även det pedagogiska tänkandet.

Totalt deltog sex förskolor från Köpenhamn (Danmark) och Tönsberg (Norge). I studien ingår dock endast data från den norska delen där tre förskolor deltog. Empiriska data är baserade på resultat från ett rumsbedömningsschema, personalens anteckningar, observationer och gruppintervjuer. Rumsbedömningsschemat användes för att göra en strukturerad rumsanalys där brister i förskoleutrymmena identifierades. Personalen fick därefter möjlighet att möblera om och själva inreda ett eller två rum på förskolan. Möbler och föremål valdes ut från en produktkatalog. När möblerna var på plats fick barnen börja använda rummen och personalen observerade och dokumenterade barnens aktiviteter i rummen med de nya möblerna/föremålen. Åtta till tio veckor senare genomförde forskarna gruppintervjuer med de bland personalen som i störst omfattning var knutna till projektet.

Moser, T. (2012). Barnehagens innerom som pedagogisk utviklingsprosjekt – konsekvenser av ny møblering og romorganisering for barns bevegelseslek og hvile. I: Krogstad, A., Hansen, G.K., Høyland, K. & Moser, T. (red.). Rom for barnehage: flerfaglige perspektiver på barnehagens fysiske miljø (s. 129-146). Oslo: Fagbokforlaget.