Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1.

Baserat på en undersökning av skrivaktiviteter i två svenska förskoleklasser var syftet att undersöka innehåll och form i undervisningen för att bedöma fyra viktiga inlärningsaspekter hos barn under det första skolåret. Dessa är: 1) metoder i förhållande till att barnen ska knäcka skrivkoden, dvs. fokus på bokstäver och hur de förhåller sig till olika ljud, grammatiska regler, konventioner och textmönster, 2) metoder i fråga om att hjälpa till vid meningsskapande i/vid skrivandet, dvs. att använda barnens erfarenheter och insikter när det gäller att ge text mening och betydelse, 3) metoder för att stödja textanvändning, dvs. att barnen deltar i att skapa och är medskapare av texter för användning och 4) metoder för att stödja kritisk förståelse, som avser undervisning och innehåll, där barnen kritiskt granskar texter, deras funktion och syfte. Baserat på dessa fyra dataanalyskategorier fokuserar studien på bredden och mångfalden av skrivaktiviteter samt i vilken utsträckning barnens kreativitet står i centrum.

Studien visar att undervisningsmetoder rörande barns skrivaktiviteter syftar till att barnen ska knäcka skrivkoden. Övningarna är inte relaterade till funktionell läskunnighet, och de inte är baserade på barnens upplevelser och insikter. Ett annat resultat är att lek inte används för att stimulera elevernas intresse för läsning och skrivning. En så kallad strukturerad lek med ord är en återkommande aktivitet, men det finns få exempel där barnen lär sig aktivt genom att använda läsesymbolerna i sina lekar, eller andra situationer där barnen får möjlighet att aktivt experimentera med bokstäver och siffror på sitt eget sätt. I studien dras slutsatsen att i de två undersökta förskoleklasserna uttrycktes en begränsad kunskap om barns utveckling av läsförmågan.

Studiematerialet har hämtats från två förskoleklasser från två svenska skolor. De två skolorna karaktäriseras som typiska svenska offentliga skolor i den mening att de inte har någon särskild utbildningsprofil eller ideologisk profil. Data samlades in via videoobservationer, fältarbete, formella och informella intervjuer och analyser av läromedel. Dataanalysen är inspirerad av Luke & Freebody (1997) ”The Four Literacy Resources Model”. Analysen fokuserar på olika undervisningsmetoder i samband med utvecklingen av skrivförmågan hos barn. Det antas att ett flertal inbördes beroende metoder krävs för att utveckla skrivförmågan hos barn. Data analyserades utifrån frågan om de fyra nyckelmetoderna fanns i de två förskoleklasserna.

Skoog, M. (2012). Skriftspråkande i förskolklas och årskurs 1. Ph.d.-afhandling. Örebro universitet.