Om fostran i förskoleklass.

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur fostran och fostransuppgifter beskrivs i centrala, regionala och lokalt framtagna texter relaterade till en svensk förskoleklass i ett mångkulturellt område i Sverige. Forskaren ställer följande frågor: 1) Vem är ”fostraren”, vem beskrivs som den som utför de fostrande uppgifterna? 2) Hur beskrivs det att fostransuppgifterna ska utföras och vilka tekniker ska användas? och 3) Vilket syfte har fostransuppgiften och hur beskrivs det önskade resultatet av fostran? Dessutom undersöks förhållandet mellan texternas respektive nivåer i studien.

Studien visar att i läroplanen betraktas både föräldrar och förskoleklassen som barnens främsta fostrare. Uppgiften delas mellan hemmet och förskoleklassen med olika uppgifter som ska ”lösas”. Barnets beteende ansågs t.ex. som en uppgift för hemmet, och beter sig barnet på ett oönskat sätt i förskoleklassen kan det ifrågasättas om den uppgiften sköts på ett tillfredsställande sätt. Förskoleklassens fostransuppgifter handlar i hög grad om värden och normer. Dessutom visar studien att föräldrarna också får uppgifter eller restriktioner i relationen mellan förskolan och hemmet. Exempel på detta kan vara att föräldrarna informeras om vad man ska skicka med barnen till förskolan och vad de inte får skicka med (till exempel leksaker, pengar eller godis). Forskaren menar också att en stor del av fostran sker under ämnet ”livskunskap” i förskolan och att detta ofta betonas i lokala dokument och kan ses som ett ämne.

Forskaren gör en dokumentanalys av ett antal centrala, regionala och lokala dokument med anknytning till den svenska förskolan. Dessutom följer hon en förskola i Malmö under fem månader, från augusti 2003 till januari 2004, två till fem dagar i veckan. Under denna period genomförde forskaren deltagande observationer där fältanteckningar och videoinspelningar samlades in – totalt 15 timmar video och 110 sidor med fältanteckningar. Forskaren intervjuade pedagoger och chefen för den aktuella förskoleklassen vid skolan, och totalt spelades 15 timmars formella intervjuer in med diktafon. Materialet analyserades utifrån ett historiskt pragmatiskt synsätt som inspirerats av Skinner och Foucault.

Thelander, M. (2012). Om fostran i förskoleklass. Ph.d.-afhandling. Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle.