Design för lärande: barns meningsskapande i naturvetenskap.

Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera utformningen av naturvetenskapliga inlärningsmiljöer och hur barn i förskolan, förskoleklasser och grundskolan skapar mening utifrån de undervisningsmedel som de erbjuds under de naturvetenskapliga aktiviteter som pedagogerna/lärarna planerar. Dessutom syftar undersökningen till att belysa hur utformningen av inlärningsmiljöer och barns meningsskapande kan tolkas och förstås i form av lärande. Mer specifikt söker forskaren svar på följande fyra frågor: 1) Hur är den naturvetenskapliga inlärningsmiljön utformad på två olika förskolor? 2) Hur skapar barnen mening i denna kontext för lärande? 3) Vilka interaktionsmönster kan identifieras mellan barn och barn respektive mellan barn och pedagoger i samband med naturvetenskapliga aktiviteter? 4) Hur kan utformningen av inlärningsmiljön och barns meningsskapande tolkas och förstås?

Resultaten visar att relativt få barn deltar i de naturvetenskapliga lärandesammanhangen, i relation till antalet barn i de tre undersökta barngrupperna. Studien visar också att övergripande organisatoriska principer, som hur gamla barnen är (oavsett om de väljer att delta eller inte och oavsett deras egna personliga intressen) är avgörande för barns deltagande i och meningsskapande i samband med naturvetenskap. En tydlig, formell inramning av naturvetenskapliga lärandesammanhang kan vara knuten till en naturvetenskaplig diskurs som överensstämmer med målen för de naturvetenskapliga aktiviteterna. Resultaten visar också att barn skapar representationer – både individuellt och gemensamt – på nya eller annorlunda sätt. Barnens verbala uttryck, som motsvarade den respons som pedagogerna förväntade sig, uppskattades i hög grad och erkändes som kunskap. Enligt författaren betyder detta dock att det finns risk för att många av de potentiella betydelser som återfinns i barns meningsskapande inom naturvetenskapen förbises. Ett annat viktigt resultat är att barnen utformade sitt lärande och förstod olika naturvetenskapliga fenomen på sätt som var oväntade för pedagogerna. Detta visar på barnens egen kunskapsproduktion och incitament till att engagera sig i naturvetenskapliga aktiviteter.

Undersökningen bygger på videoobservationer av tre grupper med barn från två förskolor och en skola i olika kommuner. De tre grupperna består av 19 förskolebarn, 19 förskolebarn respektive 14 barn från en förskoleklass. Fyra pedagoger har också deltagit i undersökningen. Inom de tre barngrupperna har forskaren även observerat några av barnen mer ingående än andra. Totalt deltog 27 barn i en mikroanalys av samspelet mellan barn och barn respektive mellan barn och pedagoger. Videoobservationerna transkriberades och analyserades utifrån en teoretisk referensram som hämtats från multimodal och designorienterad teori med fokus på den kreativa dimensionen av lärande och detaljerade aspekter av hur lärande går till.

Fristorp, A.E. (2012). Design för lärande: barns meningsskapande i naturvetenskap. Ph.d.-afhandling. Stockholms universitet.