Do type of childcare and age of entry predict behavior problems during early childhood? Results from a large Norwegian longitudinal study.

Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning förskolor eller familjedaghem (norska: familiebarnehage) är relaterade till beteendeproblem hos norska barn. Studien vill mer specifikt undersöka om det finns kopplingar mellan det faktum att ett barn vistas på en förskola eller i ett familjedaghem under de tre första levnadsåren och beteendeproblem. Beteendeproblemen kan vara externa och visa sig som uppmärksamhetsproblem och aggressivitet eller vara interna i form av känslomässiga reaktioner, ångest och oro hos barn i treårsåldern. Dessutom undersökte studien om det finns samband mellan olika förskoletyper och barnets ålder när det börjar i förskolan, och eventuella beteendeproblem i förhållande till barnets kön, föräldrarnas utbildningsnivå och familjens inkomst.

Studien visar att det inte finns ett samband mellan beteendeproblem, barnets kön och indikatorer som föräldrarnas utbildning och inkomst. Forskaren drar slutsatsen att resultaten från studien stöder antagandet att det inte finns några negativa beteendeeffekter på barn av att vara på förskola under de tre första levnadsåren – särskilt då inte i Norge där den offentliga förskoleverksamheten i allmänhet är av hög kvalitet.

Studien visar att ettåriga barn som vistas i familjedaghem löper större risk för både externa och interna beteendeproblem när de är tre år gamla, jämfört med barn som vistas hemma eller på förskola. Externa beteendeproblem kan vara problem med uppmärksamhet och aggressivitet, medan interna beteendeproblem kan vara känslomässiga reaktioner, ångest och oro. Dessutom visar studien att barn i kommunala förskolor, när de är ett och ett halvt år, har en lägre risk för interna beteendeproblem än barn som vistas i hemmet.

Studien använde data från MoBa (Den norske mor og barn-undersøkelsen). I MoBa samlades data in från 108 000 barn och deras mödrar under perioden 1999–2008 och den startade genom att gravida kvinnor som genomgick en rutinmässig genomsökning i 17:e veckan erbjöds att delta i studien via ett frågeformulär. Data samlades in vid 17:e, 22:a och 30:e veckan av graviditeten, samt när barnet var 6, 18 och 36 månader gammalt. I studien sammanställs dessa data med registerdata från det norska födelseregistret. I den aktuella studien deltog sammanlagt 73 068 barn. 42 669 av dem hade besvarat alla sex frågeformulären, det vill säga till och med det frågeformulär som besvarades när barnet var 36 månader gammalt.

Lekhal, R. (2012). Do type of childcare and age of entry predict behavior problems during early childhood? Results from a large Norwegian longitudinal study. International Journal of Behavioral Development 36(3), 197-204.