Brug af evidensbaserede metoder i seks pædagogiske institutioner. Når evidens møder den pædagogiske hverdag.

Syftet med den här studien är att undersöka på vilket sätt evidensbaserade metoder som införts på pedagogiska institutioner påverkar den pedagogiska personalens arbete och deras användning av kunskaper och omdöme i den pedagogiska praktiken. Med evidensbaserade metoder avses metoder som har en bevisat positiv effekt enligt forskningen. Ett annat syfte med studien är att analysera hur personalens beskrivningar av de pedagogiska uppgifterna kombineras med användningen av olika typer av kunskaper, som kunskaper i praktiker och kunskaper i handling.

Studien visar att det finns stora variationer mellan institutionerna vad gäller hur de evidensbaserade metoderna har införts och används: allt från omfattande och direkt användning av metoderna till betydligt mer selektiv användning. Studien visar också att det är svårt att exakt fastställa de anställdas kunskapsunderlag. De anställda utgår i hög grad från institutionens kultur snarare än från sin egen förståelse. Ingen av de anställda som ingår i studien känner att de har tvingats ge avkall på sitt självbestämmande eller sin frihet att välja mellan olika metoder som följd av införandet av de evidensbaserade metoderna. De menar snarare att de alltid har självbestämmande och får använda eget omdöme, oavsett om de följer en metod mycket strikt eller främst använder metoden som inspirationskälla. Många uppger också att de tycker att arbetet med evidensbaserade metoder skapar en högre grad av professionalism i deras pedagogiska praktik. Metoderna, riktlinjerna och bedömningskriterierna gör att praktiken blir tydligare och mer precis både för dem själva och för barnen och deras föräldrar. Många av deltagarna är kritiska till den utbildning de genomgått för att den är för teoribaserad och är svår att få nytta av i praktiken. Studien visar också att den pedagogiska personalens utbildningsbakgrund endast har mycket liten betydelse för användningen av de evidensbaserade metoderna och den pedagogiska praktiken. Däremot visar resultaten av studien att de anställdas erfarenheter har stor betydelse för den pedagogiska praktiken och användningen av de evidensbaserade metoderna.

Totalt ingår sex institutioner från tre olika danska kommuner i studien. De sex institutionerna har infört olika evidensbaserade metoder: två av dem arbetar med ”De utrolige år”, två arbetar med PALS (Peer Assisted Learning Strategies) och de sista två institutionerna arbetar med ECERS (Early Childhood Enviroment Rating Scale). Forskarna har genomfört videoobservationer och fokusgruppintervjuer med de anställda på de sex institutionerna.

Buus, A-M., Grundahl, T.H., Hamilton, S.D.P., Rasmussen, P., Thomsen, U.N. & Wiberg, M. (2012). Brug af evidensbaserede metoder i seks pædagogiske institutioner. Når evidens møder den pædagogiske hverdag. Rapport 3 – august 2012. Aalborg Universitet, Institut for læring og filosofi.