Smuds i børnehaven: En undersøgelse af uønskede personlighedstræk i børnehavers vurderingsmaterialer.

Syftet med studien är att undersöka vilka personlighetsdrag som uppfattas som ”smuts” i olika typer av bedömningsmaterial om barns utveckling som används i danska förskolor. Med ”smuts” refererar forskaren till oönskade och oacceptabla drag hos barnen. Följande bedömningsmaterial har analyserats: ”Læringsmål og indikatorer for det 3-årige barn” (Lärandemål och indikatorer för 3-åriga barn), ”Vejledende udviklingsbeskrivelse, 3-6 år” (Vägledande utvecklingsbeskrivning, 3-6 år - formuläret för 3-åringar användes), ”Individuel vurdering af det tosprogede småbarn, 3 år” (Individuell bedömning av tvåspråkiga småbarn, 3 år), ”Kompetenceprofil”, ”Individuel vurdering af det tosprogede 3-årige/4-årige barns tilegnelse af dansk” (Individuell bedömning av tvåspråkiga 3- och 4-åriga barns inlärning av danska), ”Den nemme – et hurtigt format af Københavnertesten” (Den lätta – Köpenhamnstestet i kortformat) samt ”TRAS: Tidlig registrering af sprogudvikling” (Tidig registrering av språkutveckling, 2-3 år respektive 3-4 år). Materialet undersöktes i syfte att ta reda på vilka typer av barn och vilka egenskaper hos barn som värdesätts och accepteras i en social kontext, och vilka som i stället uppfattas som negativa och oönskade, d.v.s. ”smutsiga”.

Utifrån de analyserade bedömningsmaterialen konstruerar författaren ”smutsbarn” som beskrivs med hjälp av olika kategorier. ”Smutsbarn” ska förstås som barn som skiljer sig från det ”acceptabla” i förskolan och ses som ”oönskade”. Författaren påpekar att resultaten har åstadkommits genom analys av olika bedömningsmaterial från olika platser, och att resultaten därför måste läsas mot bakgrund av dessa förutsättningar. I resultatet definieras följande kategorier där barn som uppfattas som t.ex. oönskade kan placeras. Den första kategorin av ”smutsbarn” är ”ensamvargen”. En ensamvarg verkar inte vara intresserad av andra barn eller det som andra barn sysslar med eller är intresserade av. Därför är han eller hon inte heller intresserad av att skapa relationer eller ingå i större grupper. Ensamvargen leker ofta för sig själv och märker inte vad som händer runt omkring, och därför kan han eller hon beskrivas som introvert, asocial och utanför den sociala gemenskapen i förskolan. Två andra typer av ”smutsbarn” är ”kontaktsökaren” och ”medlöparen”. Kontaktsökaren är ensamvargens raka motsats. Han eller hon är extremt utåtriktad och översocial och leker aldrig ensam eller parallellt med andra, och söker alltid upp sällskap när det är möjligt. Medlöparen tar betydligt färre initiativ i sociala lekar. Han eller hon försöker aldrig få vara med och bestämma eller komma med synpunkter under en lek. Båda de här typerna av barn sätter inga tydliga gränser för vad de vill vara med på eller vad de inte vill göra. Ytterligare några kategorier av ”smutsbarn” är ”anarkisten”, ”egoisten” och ”tävlingsmänniskan”. Det anarkistiska barnet är asocialt, precis som ensamvargen. Han eller hon bryter mot eller ignorerar de sociala reglerna på förskolan. En liknande barntyp är ”egoisten” som till exempel sällan visar omtanke gentemot andra barn eller tar hänsyn till deras välmående. ”Tävlingsmänniskan” vill alltid vinna allt och alltid ha rätt, och utgör raka motsatsen till medlöparen. Därefter beskrivs barntyperna ”räddharen” och ”vildbasaren”. Räddharen är väldigt försiktig i sitt umgänge med andra människor och i sina fysiska rörelser och uttryck, medan vildbasaren ofta är yvig och aggressiv i sina rörelser och sällan sitter stilla på förskolan. Vildbasaren är orolig och rastlös och gillar inte stillasittande aktiviteter, som läsning. De två sista kategorierna är ”nörden” och ”konstnären”. Nörden är intresserad av tekniska och logiska aktiviteter i stället för konstnärliga och estetiska aktiviteter. Han eller hon är raka motsatsen till konstnären som är helt ointresserad av att t.ex. bygga med klossar eller bygga vägar i sandlådan. Konstnären gillar i stället rim och ramsor och andra konstnärliga och estetiska aktiviteter.

Bedömningsmaterial som används i danska förskolor granskas för att utreda vilka personlighetsdrag eller egenskaper som framstår som oönskade eller negativa. Det handlar om att fastställa vad barnet inte får vara eller bli i förskolan, enligt dessa material. Som ett verktyg i det här arbetet används det teoretiska begreppet ”smuts” som används för att analysera utvalda bedömningsmaterial. I och med begreppet ”smuts” sätts fokus på det som i en given social och kulturell kontext betraktas som osunt, oönskat och icke-tilltalande hos barnet.

Gitz-Johansen, T. (2012). Smuds i børnehaven: En undersøgelse af uønskede personlighedstræk i børnehavers vurderingsmaterialer. Dansk Pædagogisk Tidsskrift 3, 75-84.