Dokumenteret faglighed: Analyser af hvordan pædagogisk faglighed produceres gennem læreplanernes dokumentationsteknologi.

Syftet med avhandlingen är att undersöka dokumentationskravets och dokumentationens betydelse för ett meningsfullt arbete som pedagog. Med utgångspunkt från införandet av pedagogiska läroplaner på förskoleområdet 2004 undersöks hur dokumentationskravet etablerades som ett meningsfullt sätt att styra förskolan på, och vad som händer med arbetet på den enskilda förskolan när man arbetar med att dokumentera. Författaren avser att politisera fenomenet dokumentation, som annars framstår som något neutralt och administrativt.

Läroplanernas dokumentationskrav och arbetet med dokumentation definierar och avgränsar vad som utgör yrkesmässigt pedagogiskt arbete. Avhandlingen visar att stora delar av vardagen inom förskolan, till exempel kläd- och blöjbyten, mysstunder, omsorg och lekar, inte anses som något som är viktigt att dokumentera i vardagen, och därmed inte heller definieras som dokumenterat yrkesmässigt arbete, när dokumentation framstår som ett meningsfullt sätt att göra pedagog (det vill säga ett meningsfullt sätt att agera som pedagog). Pedagogiskt arbete blir sålunda ett uttryck för definitioner av mål, medel och utvärderingar, som används för att arbeta med att stärka det aktiva, kompetenta barnets utveckling. Författaren visar att detta inte är ett uttryck för skolifiering, förstått som en underminering av barnets natur genom att vikt läggs vid att barnet ska sitta stilla, räkna och känna igen bokstäver. I arbetet med dokumentation är utgångspunkten i stället barnets natur, där vikt läggs vid lek och självbestämmande.

Datamaterialet samlades in på tre förskolor och avhandlingens analyser är indelade i två delar. I den ena delen analyseras införandet av pedagogiska läroplaner och historiken bakom dem, med utgångspunkt från åtta intervjuer med pedagoger från tre förskolor, dokument om införandet av pedagogiska läroplaner och redan genomförda historiska analyser. Här används en Foucault-inspirerad analysram och fokus ligger bland annat på de problematiseringar som läroplanerna är ett svar på. I den andra analysdelen inhämtas perspektiv från aktör-nätverksteorin för att undersöka hur barn styrs i förskolan, och vad som händer med arbetet på den enskilda förskolan när man arbetar med att dokumentera. Författaren har här gjort observationer på de tre förskolorna och följt totalt 13 pedagoger.

Plum, M. (2010). ”Dokumenteret faglighed: Analyser af hvordan pædagogisk faglighed produceres gennem læreplanernes dokumentationsteknologi”. København: Det Humanistiske Fakultet, Københavns Universitet