”The effects of group daycare in the context of paid maternal leave and high-quality provision”.

Undersökningen hade tre syften. Det första syftet var att undersöka i vilken omfattning nyttjandet av förskola i Norge för 18 månader gamla barn var en funktion av en social selektionsprocess. Det andra syftet var att fastställa effekterna av förskola på 18 månader gamla barn när det gäller barnets fysiska aggressions- och ångestnivå vid 36 månaders ålder. Det tredje syftet var att utvärdera effekten av familjeriskfaktorer på barnets fysiska aggressions- och ångestnivå vid 36 månaders ålder samt att avgöra om typen av barnomsorg vid 18 månaders ålder kan påverka detta samband på något sätt. Familjeriskfaktorer är ett index över de faktorer i familjen, till exempel konflikter mellan föräldrarna, vissa utbildningsnivåer eller ångest och depression hos modern, som förmodas öka risken för ångest och aggression hos barnet.

I artikeln rapporteras fem väsentliga fynd: 1) 84 % av alla 12 månader gamla barn togs om hand i hemmet, och det förelåg ingen social selektion vid valet av barnomsorg för barn i denna ålder. 2) En stark social selektion kunde iakttas då barnen var 18 månader gamla: det förelåg ett positivt och statistiskt signifikant samband mellan mödrarnas utbildningsnivå och deras nyttjande av förskola. Samma signifikanta samband förelåg även när det gällde familjeinkomst: ju högre familjeinkomst, desto vanligare var det att barnen gick i förskola. 3) Nyttjandet av förskola för 18 månader gamla barn hade en mycket svag, men ändå statistiskt signifikant, positiv effekt på barnets uppmätta fysiska aggressions- och ångestnivå vid 36 månaders ålder. 4) De sammanställda, uppmätta familjeriskfaktorerna konstaterades ha en måttlig effekt på barnets fysiska aggressionsnivå vid 36 månaders ålder, liksom en liten positiv effekt på barnets ångestnivå vid 36 månaders ålder. 5) Förskola eller familjedaghem vid 18 månaders ålder hade ingen modererande effekt på sambandet mellan de sammanställda, uppmätta familjeriskfaktorerna och barnets fysiska aggressionsnivå vid 36 månaders ålder.

Datamaterialet består av individdata om barn till mödrar som rekryterats till att delta i en landsomfattande frågeformulärsundersökning under sin 17:e graviditetsvecka under perioden 1999-2006, som hämtats från den norska studien MoBa (Mor-barn-undersökningen). Urvalet består av barn vars mödrar har deltagit i datainsamlingar vid graviditetsvecka 17 och 30 samt 6, 18 respektive 36 månader efter födelsen. Det rör sig om 7 010 barn som uppgavs gå i förskola vid 18 månaders ålder samt 9 855 barn som uppgavs vara kvar i hemmet vid samma ålder – totalt 16 865 barn. Familjernas kännetecken (till exempel familjens inkomst och moderns utbildning) användes som indikatorer för nyttjandet av förskola vid 18 månaders ålder. Aktuella data från frågeformulären kopplades samman med övriga registerdata och analyserades sedan med hjälp av regressionsanalyser.

Bekkhus, M., Rutter, M., Maughan, B. & Borge, A.I.H. (2011). ”The effects of group daycare in the context of paid maternal leave and high-quality provision”. European Journal of Developmental Psychology, 8(6), 681-696.