”Litterære samtaler i barnehagen”.

Syftet med artikeln är att undersöka vilka slags resurser barnens samtal kan vara när barnen ska skapa mening i texter som läses högt för dem på förskolan. Mer specifikt undersöks, genom utvalda exempel på samtal om barnlitterära texter mellan barn och barn samt mellan barn och vuxna, hur barnen använder samtal om texterna för att skapa kopplingar mellan de barnlitterära texterna och barnens eget erfarenhetsuniversum och därigenom skapar mening i en text. Begreppet "text" innefattar såväl bilder som verbaltexter i bildböcker.

Mot bakgrund av de tre samtalen konstaterar författaren att barnen i de tre samtalsexemplen lär sig att avkoda och tolka de bildböcker som de tittar i och lyssnar på, vilket bland annat sker genom att barnen involverar sina egna erfarenheter, känslor och associationer. Samtidigt lär sig barnen hur de kan prata om en text, och de lär sig hur de kan delta i samtal. Genom den här typen av textpraktik får barnen samtidigt stöd för att utveckla sitt språk, och när de möter vuxna som utmanar dem att tänka ett steg längre får de möjlighet att lära sig hur de ska formulera förklaringar och utveckla definitioner.

Datamaterialet består av tre olika ljudinspelningar av högläsning av texter och de tillhörande samtalen mellan en pedagog och två till fem barn. Ljudinspelningarna är mellan 20 och 45 minuter långa och spelades in på tre olika förskolor mot bakgrund av högläsning av tre olika barnlitterära texter. Författaren valde medvetet att inte närvara under högläsningen för att inte skapa en onormal högläsningssituation för de aktuella barnen och därmed riskera att påverka barnens och den vuxna deltagarens vanliga beteende. Barnen har mött pedagogen, läsningen och böckerna på samma sätt som de är vana vid på förskolan.

Solstad, T. (2011). ”Litterære samtaler i barnehagen”. I: Gjems, L. og Løkken, G. (red.): Barns læring om språk og gjennom språk. Samtaler i barnehagen. Oslo: Cappelen Damm, 92-118.