”Barnepass fram til 18 måneder: Sammenhenger mellom barnepass fram til 18 måneder og språklige ferdigheter og psykisk fungering ved 5 år”.

Studien har två syften, och den är både deskriptiv och utforskande. Författarna vill beskriva nyttjandet av förskolan i Norge samt undersöka sammanhanget mellan förskolenyttjandet och barnens språkliga färdigheter och mentala förmåga i femårsåldern.

Tio huvudsakliga fynd presenteras i studien. För det första visar undersökningen att de flesta barn som får barnomsorg utanför hemmet innan de uppnår 18 månaders ålder går på förskola. Antalet timmar per vecka som 18 månader gamla barn får barnomsorg utanför hemmet har ökat från 27 timmar i genomsnitt under åren 2001–2003, till 31 timmar i genomsnitt under åren 2007–2009. Studien visar att 52 % av de femåriga barn som går i förskola går i kommunala förskolor. Valet av förskoletyp är beroende av moderns utbildningsnivå, och hur gammalt barnet är när han eller hon börjar på förskola varierar beroende på föräldrarnas språkliga bakgrund. En större andel mödrar med kort utbildning tar hand om barnet hemma tills det är 18 månader gammalt, jämfört med mödrar med längre utbildning. Barn till mödrar med kort utbildning som får barnomsorg utanför hemmet går oftare i familjedaghem än barn till mödrar med längre utbildning. En något större andel barn med två norskspråkiga föräldrar får barnomsorg utanför hemmet när de är 18 månader gamla, jämfört med barn i familjer där ingen av föräldrarna har norska som modersmål. Författarna konstaterar ett mindre samband mellan pojkar som går i förskola före 18 månaders ålder och språkliga svårigheter och beteendesvårigheter i femårsåldern. Dessutom konstateras ett mindre samband mellan beteendesvårigheter i femårsåldern och förskolevistelse på över 40 timmar i veckan. Författarna ser inget samband mellan förskolevistelse och emotionella svårigheter i femårsåldern. Slutligen visar studien även att många av barnen har dokumenterade utvecklingssvårigheter eller ökad risk för att utveckla sådana svårigheter under de första levnadsåren. Förlossningsskador, syndrom eller allvarliga medicinska problem från födseln rapporteras hos knappt 5 % av femåringarna.

Författarna konstaterar slutligen att effektstorlekarna för alla påvisade samband i studien är små. Det är möjligt att skillnaden i effektstorlekar beror på att vissa barn är mer sårbara än andra barn när det gäller förskolestarten, eller mer känsliga för antalet timmar som tillbringas utanför hemmet. Kvaliteten på olika förskolor kan också förklara en del av skillnaderna.

Data i studien bygger på den norska studien MoBa (Mor-barn-undersökningen), som leds och administreras av Nasjonalt folkehelseinstitutt i Oslo. Undersökningen är en omfattande frågeformulärsundersökning som samlat in data om över 100 000 barn och deras mödrar vid sex tillfällen under moderns graviditet och barnets tre första levnadsår. Urvalet i den aktuella undersökningen består av svar om nyttjande av förskolan från 60 028 mödrar fram tills deras barn uppnådde 18 månaders ålder, samt svar från 12 875 mödrar till femåriga barn.

Schjølberg, S., Lekhal, R., Vartun, M., Helland, S.S. & Mathiesen, K.S. (2011). ”Barnepass fram til 18 måneder: Sammenhenger mellom barnepass fram til 18 måneder og språklige ferdigheter og psykisk fungering ved 5 år”. Oslo: Nasjonalt folkehelseinstitutt.