Syfte
Syftet med boken är att undersöka de rumsliga aspekterna av barndomens historia. Genom att kartlägga vardagens rum och deras betydelse vill författaren belysa olika tidsepokers föreställningar om den goda barndomen och beskriva de samhällsmässiga förväntningar, normer och värderingar som finns i rummen.
Resultat
Undersökningen visar att rum för barn är ett resultat av sociala, estetiska och kulturella processer, och att de olika attityderna till barn, deras utveckling och fysiska ramar kommer till uttryck i dessa rum. Den historiska utvecklingen av synen på barnet tydliggörs liksom en bild av hur synen på barnet har utvecklats från ett fokus på hygien i början av 1900-talet fram till ett fokus på rum som byggs i barnets skala efter andra världskriget. Under de senaste 20 åren byggs rummen fortfarande i barnens skala, samtidigt som de syftar till att stödja varje barns individuella utveckling, oavsett om det gäller lärande, omsorg eller lek. Man bygger rum för kompetenta barn genom att bygga rum som stödjer barns utveckling och lärande. Detta åstadkoms genom att man skapar flexibla och funktionsindelade institutioner där barnen får plats att vara, var för sig eller tillsammans med andra.
Design
Arkitektritningar, artiklar, betänkanden och andra dokument tillsammans med bilder som tagits av fotografen Bygholm utgör det analyserade materialet. I boken ingår totalt över 260 exempel som beskrivs för att illustrera tendenser i synen på barnet.
Referenser
Coninck-Smith, N.d. & Bygholm, J. (2011). “Barndom og arkitektur – Rum til danske børn i 300 år”. Århus: Forlaget Klim.
Uppdragsgivare
11 olika fonder samt Danmarks Pædagogiske Universitetsskole, Aarhus Universitet