Syfte
Det huvudsakliga målet med avhandlingen är att skapa ny kunskap om hur barn och pedagoger kommunicerar om naturvetenskapliga ämnen på förskolan. Mer specifikt är målet i den publicerade artikeln (som ingår i en serie med tre artiklar som författarens avhandling bygger på) att undersöka hur, av vem och med vilket syfte antropomorfistiskt språk används på förskolan. "Antropomorfistiskt språk" innebär att prata om något som inte är mänskligt (t.ex. djur) som om det vore mänskligt.
Resultat
I artikeln dras slutsatsen att antropomorfistiskt språk kan vara ett ändamålsenligt sätt att prata med barn om naturvetenskapliga ämnen, men att det också kan göra det svårare för barnen att tillägna sig naturvetenskaplig kunskap. Det kan alltså både förhindra och främja naturvetenskapligt lärande. Författarna rekommenderar därför att pedagogerna är uppmärksamma på det språk de använder så att de blir medvetna om när språket fungerar som ett verktyg för att minska avståndet mellan barnets upplevelse och naturvetenskapligt lärande, och när det i stället låser fast samtalet i mänskliga termer och därmed hindrar tillägnandet av naturvetenskaplig kunskap. Oftast är det pedagogen som introducerar antropomorfistiskt språk och fortsätter att prata på detta sätt, även om barnen inte instämmer i den antropomorfistiska argumentationen.
Design
Interaktioner mellan pedagoger och barn under tematiseringar av biologiska ämnen på förskolan spelades in på video och transkriberades sedan. Inga diskussioner om antropomorfistiskt språk fördes med pedagogerna och inga särskilda instruktioner utfärdades inför inspelningarna. Materialet inordnades under olika teman som speglade olika uttrycksformer för antropomorfistiskt språk.
Referenser
Thulin, S. (2011). “Teacher talk and children’s queries: Communication about natural science in early childhood education”. Göteborg: Göteborgs universitet. Thulin, S. & Pramling, N. (2009). “Anthropomorphically speaking: on communication between teachers and children in early childhood biology education”. International Journal of Early Years Education, 17(2), 137-150.
Uppdragsgivare
Vetenskapsrådet