Constructions of Girls in Preschool Parent-Teacher Conferences.

Syftet med studien är att undersöka hur könsmönster uttrycks i föräldrasamtal mellan föräldrar och pedagoger på svenska förskolor. Mer specifikt vill författarna undersöka hur flickor konstrueras och positioneras under samtalen. Svar söks på frågan om vilka positioneringar och typer av femininitet som konstrueras i samtalen om flickor i åldern 3–5 år.

Författarna presenterar tre övergripande kategorier som de urskiljer i samtalen mellan föräldrar och pedagoger: 1) den vanliga förskoleflickan, 2) den utmanande och våldsamma flickan och 3) den ”flickiga” flickan. Dessa beteckningar illustrerar olika sätt att beskriva en flicka, och hur beskrivningar, karaktäriseringar och bedömningar av flickor konstrueras. I samtal där man talar om den vanliga förskoleflickan är centrum för samtalen flickans kompetenser, såsom språklig kompetens, lärandekompetens samt social kompetens och relationskompetens. Dessa kompetenser innefattar bland annat förmågan att klä på sig själv, att uttrycka sig precist, att intressera sig för att lära sig saker och att vara tillsammans med andra barn. De sociala kompetenserna är de kompetenser som uttrycks i störst utsträckning. I samtal där man talar om den utmanande och våldsamma flickan talar man om flickor som bryter mot normer genom att till exempel inta dominerande positioner eller leka med pojkar. I denna kategori pratar man också om flickor som i grupper utmanar den sociala ordningen på förskolan genom att till exempel uppföra sig illa vid morgonsamlingen. Den sista kategorin, den ”flickiga” flickan, är den eller de flickor som agerar på ett traditionellt feminint sätt i sina lekrelationer. De ingår täta vänskaper och leker både individuellt och kollektivt med leksaker som förknippas med flickor.

Det empiriska materialet består av inspelade samtal mellan 10 kvinnliga pedagoger och 12 föräldrar till totalt 15 flickor. Data samlades in på åtta förskolor i södra Sverige, och samtalen varade i 35–50 minuter. Författarna var inte närvarande vid samtalen, och därför var det pedagogerna som skötte inspelningen av samtalen.

Författarna analyserade materialet inom en diskursanalytisk ram, där fokus ligger på språket och på den roll språket har vid konstruktionen av bestämda tolkningar av den sociala verkligheten.

Markström, A-M. & Simonsson, M. (2011). “Constructions of Girls in Preschool Parent-Teacher Conferences”. International Journal of Early Childhood, 43(1), 23-41.