Syfte
Syftet med studien är att kartlägga variationen i dokumentationsformer och mallar från samtliga förskolor i en svensk kommun. I den del av studien som presenteras i detta kapitel ingår material från förskolor med Montessori- och Reggio Emilia-profil.
Resultat
Studien visar att det finns elva förskolor med Reggio Emilia-profil i kommunen, och att de har den omfattande dokumentationen jämfört med övriga förskolor i kommunen. Dessutom finns det två Montessori-förskolor i kommunen. Forskarna konstaterar att det inte finns några förskolor i kommunen med en annan uttalad religiös eller språklig/kulturell profil än de svensktalande, kristna förskolorna. Detta anses reflektera kommunens kännetecken med en traditionell, etniskt svensk, segregerad medelklassbefolkning som bor nära naturen. Vidare visar studien att innehållet i de individuella utvecklingsplanerna bygger på standardiserade eller semistrukturerade mallar. På Montessori-förskolorna är planerna strukturerade efter ämne, som matematik, svenska och historia. Dessutom är de strukturerade inom områdena ”praktiskt”, ”sensoriskt” och ”socialt” innehåll. På Montessori-förskolorna är tanken att institutionen successivt bedömer och placerar barnet utifrån hur bra han eller hon hanterar de olika målen.
Design
Datamaterialet samlades in i Skåne och består av dokument från tre nivåer: kommun, förskola respektive individ. Dokumenten är profilbeskrivningar av förskolornas verksamhet (från kommunens hemsida) samt mallar för individuella utvecklingsplaner. Dessa dokument analyserades sedan genom kritisk textanalys inom ramarna för en pragmatisk diskursanalys.
Referenser
Vallberg Roth, A.-C. og Månsson, A. (2010). ”Individuella utvecklingsplaner i Montessori- och Reggio Emilia-profilerade förskolor”. Persson, S. (red.). Barndom, lärande, ämnesdidaktik (53-70). Malmø: Malmö högskola.
Uppdragsgivare
information saknas