Innlemming av barnehagetilskuddet i det kommunale inntektssystemet.

Syftet med rapporten är att skapa ett data- och analysunderlag för omorganisationen av det kommunala utjämningssystemet i Norge inom förskoleområdet, inklusive genom att fastställa den bästa mätmetoden för vad som ligger bakom kommunernas förskoleutgifter, och att analysera variationerna i de olika kommunernas förskoleutgifter.

Rapporten visar att en modell för att omorganisera förskolebidraget så att det kan ingå i det mellankommunala fördelningssystemet inte är ekonomiskt neutral och därmed kommer att medföra en viss omfördelning mellan kommunerna. Efterfrågan på förskoleplatser i en kommun förklaras framför allt med antalet yrkesarbetande kvinnor i åldern 20 till 44 år, och med antalet barn i åldern 1–5 år. Andra faktorer som påverkar efterfrågan är föräldrapenning, lönenivåer, antalet studerande i kommunen samt antalet barn mellan 3 och 5 år. En storstadsvariabel undersöktes också, men den hade ingen signifikant effekt på efterfrågan. Utgifterna kan delas in i kommunernas frivilliga (icke-objektiva kriterier) och ofrivilliga utgifter (objektiva kriterier), samt utgifter som inte är lämpade att användas som standardmått. Eftersom rapporten inte kan formulera en modell för alla objektiva utgifter rekommenderas en ersättningsmodell som utöver de normala objektiva kriterierna även innefattar en bedömning av efterfrågan på förskoleplatser.

Studien bygger på information från Statistisk sentralbyrå i Norge. Där ingår information på kommunal nivå samt utgifter på förskolenivå för privata förskolor. Den här informationen har analyserats ekonometriskt, det vill säga med hjälp av ekonomiska, statistiska och matematiska metoder och teorier.

Håkonsen, L., Lunder, T.E. og Løyland, K. (2010). Innlemming av barnehagetilskuddet i det kommunale inntektssystemet. Bø i Telemark: Telemarksforskning. (TF-rapport nr. 269).