Børns perspektiver på sprogvurderinger i daginstitutioner.

Undersökningen har två syften: att samla in kunskaper om och erfarenheter av hur barnperspektiv kan beaktas i utvärderingar och undersökningar, samt att belysa barns upplevelser av språkbedömningssituationen i treårsåldern. Mer konkret testas olika insamlingsmetoder som videoinspelningar, frågeformulär och miniintervjuer med barn i undersökningen.

Slutsatsen av undersökningen är att det kan vara svårt att förena den linjära logiken i språkbedömningstestet med barnets associativa logik. Pedagogerna balanserar mellan lyhördhet och responsivitet gentemot barnet och hänsynen till testets validitet och tillförlitlighet. Ju bättre förberedd och ju mer rutinerad pedagogen framstår som, desto större är sannolikheten att barnet upplever språkbedömningen positivt. Studien visar att videoinspelningar av språkbedömningssituationen är den metod som ger mest nyanserade och valida data, och därmed är det bästa verktyget för att undersöka barns upplevelser och perspektiv. I frågeformulär fungerar öppna frågor bäst, eftersom de hjälper barnet att sätta ord på den situation som han eller hon just har upplevt. I allmänhet upplevs frågorna i frågeformuläret och intervjuerna som abstrakta för barnen.

Datamaterialet består av 20 videoinspelningar av språkbedömningar på sex förskolor i två olika kommuner. Dessutom innefattas besvarade frågeformulär från 18 barn och 18 pedagoger om språkbedömningssituationen samt 18 intervjuer med barn som har deltagit i uppföljande språkaktiviteter. Datamaterialet har analyserats utifrån Bales Interaction Process Analysis (IPA) som har fokus på verbala och kroppsliga handlingar i uppgiftsrelaterade situationer och på situationens socioemotionella kännetecken.

Danmarks Evalueringsinstitut (2010). Børns perspektiver på sprogvurderinger i daginstitutioner. København: Danmarks Evalueringsinstitut.