”Stability and change in prosocial and antisocial behavior across the transition to school: Teacher and peer perspectives”.

Syftet med studien är att undersöka hur övergången från förskola till skola påverkar barns sociala beteende. Det huvudsakliga målet är att undersöka huruvida barnets sociala beteende på förskolan kan användas för att förutsäga hur övergången till skolan fungerar. Studien undersöker stabilitet och förändringar i barnens sociala beteende samt huruvida eventuella förändringar i socialt beteende är beroende av kön, det vill säga om flickor och pojkar reagerar likartat på skolstarten.

Studien visar att det finns en signifikant enighet mellan barn, pedagoger och lärare om vilka barn som uppvisar antisocialt beteende. Å andra sidan finns det ingen signifikant enighet mellan barn, pedagoger och lärare om vilka barn som uppvisar prosocialt beteende. Pedagogers och lärares bedömningar av förskolebarnens prosociala beteende var i stort sett identiska med de bedömningar de senare gjorde av samma barn efter att de börjat i skolan. Pedagoger och lärare bedömer fler flickor än pojkar som prosociala (detta är signifikant). Enligt barnens bedömningar är flickor signifikant bättre på att trösta och hjälpa än pojkar, både på förskolan och i skolan. De barn som började i skolan bedömdes mer sällan som hjälpsamma än de barn som blev kvar på förskolan. Studiens resultat visar därmed att de mest aggressiva barnens antisociala tendenser redan är väletablerade på förskolan och att själva övergången till skolan inte gör barnen mer prosociala.

Barns, pedagogers och lärares bedömningar av barns sociala beteende före och efter det att barnet börjar i skolan har jämförts. 248 förskolebarn delades in i två grupper: Den ena gruppen bestod av 130 barn i åldern 52–69 månader, och den andra gruppen bestod av 118 barn i åldern 64–77 månader. Barnen i den andra gruppen skulle just börja skolan. Genom jämförelser mellan dessa två grupper undersöktes det huruvida förändringar i barnens sociala beteende berodde på övergången till skolan, eller om förändringen var ett resultat av att barnen blivit ett år äldre. Barnen intervjuades till exempel om vilka av de andra barnen som de helst lekte med respektive helst inte lekte med, och på så sätt undersöktes förändringar i barnens sociala beteende mellan förskola och skola. En gång per år fyllde pedagoger och lärare i ett frågeformulär med frågor om hur samma barns sociala beteende utvecklades.

Eivers, A.R., Brendgen, M. og Borge, A.I.H. (2010). ”Stability and change in prosocial and antisocial behavior across the transition to school: Teacher and peer perspectives”. Early Education and Development, 21(6), 843-864.