”Play in the kindergarten: The case of Norway, Sweden, New Zealand and Japan”.

Syftet med denna studie är att undersöka om, och i vilken utsträckning, ”pedagogik om lek” förekommer i de pedagogiska läroplanerna för förskolan i Norge, Sverige, Japan respektive Nya Zeeland, eftersom läroplanerna speglar vilka förväntningar som föreligger från statens sida på lekverksamheten i förskolor. Länderna har valts ut för att de har en tradition av lekverksamhet i förskolan och har undertecknat FN:s barnkonvention om barns rätt till lek. Dessutom menar forskaren att det är relevant att göra jämförelser över geografiska och kulturella gränser. En pedagogik om lek innebär, enligt författaren, att lek och pedagogik framstår som ett sammanhängande fenomen, vilket bryter mot föreställningen om lek och lärande som dikotomiska företeelser.

Författaren visar att den svenska läroplanen betraktar lek som en integrerad del av vardagen på förskolan och därmed tillämpar ett holistiskt synsätt på lek. I den norska texten får den fria leken goda förutsättningar, med formuleringar om att pedagogerna ska uppmuntra till lek som bygger på barnens behov och önskningar. I de norska och nyzeeländska läroplanerna återfinns samtliga tre lekkategorierna, det vill säga fri lek, pedagogorganiserad lek och gemensamt initierad lek, och författaren drar därför slutsatsen att läroplanerna kan sägas innehålla en pedagogik om lek. I Japan är leken däremot kopplad till lärande, och författaren drar slutsatsen att det saknas förutsättningar för en ”pedagogik om lek”.

Datamaterialet består av läroplaner för förskolan i Norge, Sverige, Japan respektive Nya Zeeland. Författaren går igenom de fyra ländernas läroplaner och söker efter stycken med beskrivningar av pedagogers arbete med lek och lärande, och jämför i hur stor utsträckning de olika länderna väger in pedagogik om lek i syftesbeskrivningarna. Analysen utgår från kategorierna fri lek (där barnen har initiativet), pedagogorganiserad lek (där pedagogen har kontroll och kopplar lekmomenten till läroplanen) samt gemensamt initierad lek (där initiativet delas mellan barn och pedagog, och pedagogen fokuserar på barnens lärande utan att ändra leken).

Synodi, E. (2010). ”Play in the kindergarten: The case of Norway, Sweden, New Zealand and Japan”. International Journal of Early Years Education, 18(3), 185-200.