”Observation-based descriptions of social status in the pre-school”.

Syftet med studien är att utveckla en observationsbaserad metod för att bedöma barns sociala status på förskolan, och att bedöma metodens användbarhet.

Studien visar att metoden kan användas för att beskriva barns sociala placering på förskolan, och att de tre dimensionerna i sociogrammet är oberoende av varandra och av vuxnas syn på barnet. Därmed leder studien till bedömningen att de tre dimensionerna ger en unik kunskap om barnet. Dessutom konstaterar forskarna att det inte finns någon korrelation mellan positiv och negativ kontakt mellan barnen. Därför är det inte nödvändigtvis ett uttryck för låg social status om ett barn upplever en förhållandevis hög grad av negativ kontakt med andra barn. Forskarna konstaterar också att den kontakt barnen har med varandra utvecklas mellan olika åldersgrupper, och att denna kontakt fram till tvåårsåldern förmodligen inte är oberoende av pedagogernas inflytande. Ålder är en faktor som påverkar ett barns status i relationerna mellan barnen, men det är inte nödvändigtvis de äldsta barnen som är mest populära.

Studien bygger på 20 timmars videoobservation av barns fria lek på en norsk förskola. Observationerna av 61 barn i åldern 11–61 månader kategoriserades efter barnens frivilliga deltagande i sociala aktiviteter och interaktion med andra barn. Mot denna bakgrund skapades ett sociogram med följande tre dimensioner: socialt fokus, social placering (social centrality) och social aktivitet.

Martinsen, H., Nærland, T. og Vereijken, B. (2010). ”Observation-based descriptions of social status in the pre-school”. Early Child Development and Care, 180(9), 1231-1241.