Syfte
Studiens syfte är att undersöka vilka konsekvenser den senaste tidens diskurser om barn och förskola kan få för den yrkesmässiga verksamheten och barns möjlighet till deltagande och lärande i förskolan när förståelsen ska utformas och materialiseras inom en kommunal kontext.
Resultat
Undersökningen visar en komplex bild av hur nyliberal människosyn och New Public Management påverkar förskolans vardag. Genom att exempelvis peka på att det som var tänkt som en “fri” förskola där barnen kunde röra sig efter egen lust visar sig upplevas som begränsande och lämnar vissa barn “fritt svävande” samt att de ökade administrativa kraven på pedagogerna gör att det i högre grad är pedagogernas assistenter som tar över det dagliga arbetet på förskoleavdelningen. Det problematiseras att föräldrarnas tillfredsställelse väger tyngre än de kvalitetskrav som personalen i förskolan förväntas ställa mot bakgrund av sin erfarenhet och sina yrkeskunskaper.
Design
Studien är en etnografisk fältstudie där forskaren fokuserar på förskolan genom att utföra en diskursanalys.
Analys av dokument från Trondheims kommun, observation av personal och barn i åldern 3–5 år på två avdelningar i förskolan samt intervjuer med barn och personal.
Referenser
Seland, M. (2009). Det moderne barn og den fleksible barnehagen en etnografisk studie av barnehagens hverdagsliv i lys av nyere diskurser og kommunal virkelighet. Trondheim: Norsk senter for barneforskning, NTNU.
Uppdragsgivare
Studien är en del av projektet Det moderne barn og det fleksible arbeidsmarked. Institusjonalisering og individualisering av barn i lys av endringer i velferdsstaten utvecklat av Norsk senter for barneforskning (NOSEB) och Institutt for sosiologi och stat