Den omsorgsfulle væremåte. En studie av voksnes væremåte i forhold til barn i barnehagen.

Avhandlingen fokuserar på betydelsen av vuxnas omsorgsfulla beteende mot barn mellan 0 och 6 år i en norsk förskola. Författaren vill undersöka de anställdas praktiska kunskaper om omsorg, samtidigt som hon önskar synliggöra att gråt och omsorg är “förkulturellt”.
Närmare bestämt ställs frågan hur det omsorgsfulla beteendet främjas och hämmas och vad beteendet – även vad gäller uppträdande – handlar om.

Framförallt understryker Foss vikten av att vuxna genom ett omsorgsfullt beteende tar ansvar för barns “förkulturella” omsorg, vilket främjar barnens livsmöjligheter nu och i framtiden.
Författaren når följande slutsatser: Att uppskjuten omsorg är bättre än ingen omsorg alls, att vuxna inte får ignorera ett barn då detta inte erkänner dess existens, att en vuxen ska vara uppmärksam på sin framtonings – och allmänna – inverkan på barnet, att närhet och avstånd i samspel medverkar till ett omsorgsfullt beteende, samt att omsorg och beteende är ömsesidigt nödvändiga.

Det är en etnografisk studie med fältarbete under cirka 6 månader på en specifik förskola.
Forskaren genomför deltagarobservationer på vissa av avdelningarna på förskolan, varvid hon interagerar med barnen i vardagssysslorna och antecknar observationer och särskilda uttalanden.
Därefter intervjuar hon ingående sju enskilda anställda – både pedagogassistenter och pedagoger – medan hon frågar om särskilda situationer som hon har observerat tillsammans med dem.

Foss, E. (2009). Den omsorgsfulle væremåte. En studie av voksnes væremåte i forhold til barn i barnehagen. Bergen: Universitetet i Bergen.