Syfte
Artikeln grundas på en etnografisk studie av barns vardag i svenska förskolor. En etnografisk metod används för att utforska barns strategier vad gäller att kunna påverka, försvara och konstruera den sociala ordningen i förskolan. Artikeln fokuserar på hur barn i sin interaktion med varandra och med pedagogerna förmår ha inflytande över och vara medverkande aktörer i skapandet av det dagliga liv som utspelar sig inom förskolans ramar. Förskolan ses som en viktig faktor för barnens uppväxt eftersom barn tillbringar många timmar där varje dag. Uppfattningen om förskolan kan dock variera beroende på vilka ögon den ses genom. Den kan ses som strukturerad och institutionaliserad eller som stimulerande och utvecklande. Artikeln undersöker spännvidden mellan dessa två synsätt genom att undersöka vardagen sett från barnets perspektiv.
Resultat
Studiens fokus var att undersöka den verksamhet som institutionen är uppbyggd av. Genom empiriska datautdrag ger studien en bild av olika vardagsverksamheter i förskolan. Exemplen visar hur barn, trots begrepp som “fri lek”, lyder under bestämda rutiner, rytmer och sociala ordningar i förskolan. Exemplen visar dock också hur barn lyckas ta kontroll i den schemalagda vardagen genom att förhandla, negligera eller bryta mot de vuxnas rutiner. Författarna argumenterar att uppfattningen av förskolan hänger på vilket perspektiv som används, barn- eller vuxenperspektivet. Studien visar hur barn lär sig de strategier som på ett pragmatiskt sätt gör dem kapabla att stå emot den institutionella diskursen, och istället ger dem kontroll och inflytande över skapandet av sin egen vardag.
Design
Etnografisk studie. Kvalitativ datainsamling bestående av observationer i två förskolor med barn i åldern 0–5 år.
Referenser
Markström, A.-M.; Hallden, G. (2009). Children's Strategies for Agency in Preschool. Children & Society, 23(2), S. 112-122.
Uppdragsgivare
Anges ej.