Syfte
Studien undersöker innehållet och organisationsformerna för förskoleplatser för barn i åldern 3–5 år med särskilda behov. Frågorna är
- hur påverkar arbetsflöde, administrativa rutiner och tiden man lägger på administration kvaliteten på omsorgen?
- vilka konsekvenser har övergången från individuella bidrag till gruppbidrag i Norge haft?
- vad kännetecknar förskolor för barn med särskilda behov och barn med nedsatt funktionsförmåga?
Resultat
Barn med diagnoser och klart definierade behov har lättare att få sitt lagstadgade stöd. Handläggningstiden varierar mycket och privata förskolor uppfattar att handläggningstiden är längre än kommunala förskolor. Barn med klara diagnoser får också en snabbare handläggning. Förändringen i bidragssystemet har inte haft avgörande betydelse för hur mycket resurser man lägger på barn med särskilda behov. Men utbudet för barn med mindre klart definierade behov har varit mindre. Barn med särskilda behov finns främst på kommunala förskolor men andelen ökar på privata förskolor. De kommunala förskolorna finns i fler områden och de erbjuder plats till alla som vill ha. Uppmaningar att acceptera kommunala erbjudanden kan uppfattas som att barn med särskilda behov styrs mot kommunala förskolor och inte har samma valmöjligheter som andra. Barn med särskilda behov går i regel tillsammans med de andra barnen på förskolan. Det finns en oro för att barn med särskilda behov som inte har fått någon diagnos inte kan erbjudas det stöd som de behöver. Författarna vill undersöka det stödet närmare.
Design
Undersökningen består av fem delstudier som sammanfogas för att besvara frågorna. I den första studien är materialet insamlat i tio kommuner med 76 förskoleägare., Anställda på Pedagogisk och psykologisk rådgivning (PPR), förskolechefer för privata och kommunala förskolor, specialpedagoger, banskötare, vårdnadshavare och kommunrepresentanter har intervjuats. Dessutom finns dokumenten från de tio senaste ärendena hos PPR i de tio kommunerna, totalt hundra ärenden. Materialet i den andra studien är svar på en enkät från 988 förskolechefer och förskoleägare. För den tredje studien har 150 PPR-chefer besvarat en enkät. Materialet i den fjärde studien är registerdata från den norska kommun–stat-rapporteringen (Kostra), årsredovisningar från förskolor och data från Statistisk sentralbyrås databank för 2005–2013. För den femte studien har 239 föräldrar besvarat en enkät och svaren läggs ihop med liknande material från 1999 (984 föräldrar) och 2009 (336 föräldrar). Materialet behandlades statistiskt och med kvalitativ analys av intervjuerna och kommentarerna i enkätsvaren.
Referenser
Wendelborg, C., Caspersen, J., Kittelsaa, A.M., Svendsen, S., Haugset, A.S., Kongsvik, T. & Reiling, R.B. (2015). Barnehagetilbudet til barn med særlige behov: Undersøkelse av tilbudet til barn med særlige behov under opplæringspliktig alder. NTNU Samfunnsforskning.
Uppdragsgivare
Utdanningsdirektoratet, NTNU Samfunnsforskning, Trøndelag Forskning og Utvikling (TFoU) och Nordisk institut for studier av Innovasjon, Forskning og Utdanning (NIFU).