Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola.

Studien undersöker hur den allmänna bilden av utomhusförskolor konstrueras i språket och diskuterar den idealiserade bilden. Pedagogiken i utomhusförskolor beskrivs ofta som bra, trevlig och självklar och dessa förskolor blir sällan kritiskt granskade.

Förskolan med utomhusprofil påverkas av många institutioner och intressenter. Dessa förskolor uppfattas ofta som lösningen på många problem inom utbildningen och det behövs en kritisk blick på hur språket styr våra uppfattningar. Författaren finner fyra områden där sättet att beskriva saker styr hur barns anknytning till naturen uppfattas: lek och utveckling, lärande och uppfostran, könsroller, och miljö och hållbarhet. Områdena finns också i politiska strategier men deras innehåll tycks ha förändrats. Analysen visar att innehållet i den svenska utomhuspedagogiken har förändrats men på ytan märks inga stora skillnader.

Materialet är två centrala texter för svenska förskolor med utomhusprofil – ”Ute på dagis. Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga” och ”Naturförskola: Lärande för hållbar utveckling”. De gavs ut 1997 och 2011 och författaren valde dem för att de för fram några uppfattningar som påverkar utbildningen på svenska förskolor med utomhusprofil. I analysen använde författaren metoder som gör det möjligt att se vilken funktion språket har.

Öhrfelt, M.S. (2015). Barn i natur och natur i barn: en diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola. Malmö Studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series 2015:38.