Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass.

Studien undersöker hur skolor och förskolor organiserar barnens övergång från förskolan till förskoleklassen och från förskoleklassen till skolan. Intresset är inriktat på de organisatoriska villkoren som styr övergångarna och om dessa villkor avspeglas i förskolechefernas och skolledarnas argumentering för sin modell.

Det är mycket som påverkar hur förskolor och skolor organiserar övergångarna och studien visar en komplex bild av vad det är som styr organiseringen.

Det kvantitativa resultatet visar att det är vanligare att barnen från olika förskoleklasser blandas och delas upp i nya klasser i övergången från förskolan till förskoleklassen, än att man bildar nya klasser i övergången till årskurs ett. Kommentarerna tyder på att de viktigaste faktorerna för organiseringen är antalet barn som ska börja i förskoleklassen, antalet förskolor som för över barn till förskoleklassen, storleken på skoldistriktet och föräldrarnas önskemål (föräldrarna kan ha åsikter om sammansättningen av grupper och klasser, det fria skolvalet gör det svårt för skolan att förutse vilka och hur många barn som kommer).

Författaren bedömer att barnantalet, antalet förskolor och storleken på skoldistriktet är faktorer som är svåra för skolledarna att påverka och som är tätt inbördes förbundna. Föräldrarnas åsikter om sammansättningen kan skolledarna själva bestämma hur mycket de ska väga in. Det fria skolvalet kräver att skolledarna är flexibla och det är svårt för dem att förutse hur de ska sätta ihop klasser och grupper. Det är alltså till stor del de yttre villkoren som sätter ramarna för organiseringen av övergångarna.

Studien visar också att organiseringen påverkas av föreställningar om vad som är en bra övergång. Chefernas argument här är att det är viktigt att se till barnen känner sig trygga i övergången. Skolans egna traditioner i organiseringen påverkar också hur skolledarna argumenterar för modellen. Ett exempel på tradition är organisering i F-1-klasser som några skolor arbetar med. Systemet används ofta på skolor där antalet elever inte räcker till åldershomogena klasser.

Materialet består av svar från en enkät till förskolechefer och skolledare från 30 svenska kommuner. Chefer från sammanlagt 123 förskolor och skolor besvarade enkäten. I enkäten fanns flervalsfrågor med möjlighet att lämna egna kommentarer och argument för det svar man valde. Svaren analyserades kvantitativt och resultaten redovisas i tabeller. Dessutom analyserar författaren kommentarerna kvalitativt och låter dem illustrera det kvantitativa resultatet.

Ackesjö, H. (2015). Den komplexa väven: Att organisera för barns övergångar till och från förskoleklass. Nordisk Barnehageforskning 11(4), 1-16.