“Nytråkk” i gamle spor. Retrospektivt blikk på hverdagslivet i en småbarnsgruppe.

Studien undersöker hur barn beskriver sin tid i småbarnsgruppen två år efter att de slutade där.

Under rundvandringarna koncentrerade barnen sig på den vardagliga verksamheten och vid genomgången av pärmarna pratade man om speciella händelser på förskolan. Den vanliga verksamheten bestod av lek, rutiner och vardagsbestyr, det är ett gruppliv som inte brukar uppmärksammas i utbildningsplanen. De fasta aktiviteterna är mer synliga i planerna och de kommer också med i dokumentationen.

Vandringarna på förskolan gav igenkänning och minnen av lek, gemenskap och vänskap, och rutiner. Barnen upptäckte också förändringar på avdelningen. I genomgången av pärmarna uppmärksammade man speciella händelser som födelsedagar, fester och utflykter; relationer, gemenskap och vänskap; att man hade blivit större sedan dess, och teckningar och föremål man tillverkat.

Hågkomster och minnen av lek var en central del av vandringen. Barnen kände igen rummen och sakerna som de kopplade ihop med särskilda aktiviteter, t.ex. uppehöll sig de flesta vid ett fönster i en skiljevägg där de brukade leka mamma, pappa, barn. Man berättade också om gemenskap och vänskap under vandringen, barnen pratade ofta om vi och oss när man beskrev livet på avdelningen. Gemenskapen märktes också när man gick igenom pärmarna. Barnen funderade över relationer och kunde säga ”det där var min bästa vän”. Rutiner och förändringar var ett centralt tema för barnen i intervjuerna, exempelvis hade man flyttat på soffan där de brukade läsa. När barnen gick igenom pärmarna beskrev de särskilda händelser som födelsedagar, fester och utflykter. Dokumentationen handlade mycket om det speciella och planerade i förskolans verksamhet. Barnet funderade över hur små de var på bilderna, exempelvis ”det där är lilla Jane” och ”det där ser ut som min lillebror men det är jag”. Det tittade länge på sina konstprodukter och gillade att fundera över deras egenskaper. De tyckte att de hade gjort fina saker.

Materialet består av filmade intervjuer med tre flickor och en pojke på 4–5 år och deras förskolepärmar med teckningar och bilder. Barnen gick runt som vägvisare på sin gamla avdelning med forskaren och berättade om sina upplevelser i vardagen på förskolan. Promenaderna pågick ungefär en halvtimme och filmades. Man gick också igenom förskolepärmarna tillsammans med barnen. Bilderna i pärmen är från utflykter eller från födelsedagar och liknande. Vid de flesta bilder hade personalen skrivit vad som händer på bilden.

Winger, N. & Eide, B.J. (2015). “Nytråkk” i gamle spor. Retrospektivt blikk på hverdagslivet i en småbarnsgruppe. Nordisk Barnehageforskning 9(4), 1-22.