Syfte
Studien undersöker bedömning av barns förmågor och personlighet i danska förskolor, samt hur den ökade fokuseringen på bedömning påverkar det pedagogiska arbetet och förhållandet mellan barn och vuxna.
Resultat
Överordnat visar resultaten på att den ökade inriktningen på bedömning i förskolan får flera följder. Det styr fokus bort från de pedagogiska idealen och värderingarna. Principer som erkännande, ”hela barnet” och uppmuntran av barnets intressen går inte att förena med inriktningen på testning och bedömning. Man riskerar dessutom enligt författaren att uppfattningen om vad som är ett normalt barn blir snävare. Studien visar slutligen att bedömningen på förskolan inte ligger i förskollärarnas intresse utan snarare är ett byråkratiskt medel för myndigheter att styra förskolan. Författaren menar att förskolecheferna också kan använda bedömning för att visa vilken effekt förskolans pedagogik har, men att en yrkesmässig uppvärdering och pedagogisk utveckling bör har en bredare bas än bedömning av barnen, nämligen en analys av pedagogikens effekter.
Design
Studien bygger på ett tidigare insamlat material av telefonintervjuer med 53 förskolechefer och fallstudier från tre förskolor med videoinspelningar och djupintervjuer. I studien har man tolkat materialet utifrån en syn på tester och bedömningarna som ett sätt att styra förskolans verksamhet och förhållandet mellan barnen och de vuxna.
Referenser
Gitz-Johansen, T. (2015). Når testning griber ind i pædagogikken. Pædagogisk Psykologisk Tidsskrift 3, 44-62.
Uppdragsgivare
Ingen uppgift