Syfte
Studien undersöker sambandet mellan chefstätheten (antalet anställda per chef), ledarstil och medarbetarnas trivsel och kvalitet i det pedagogiska arbetet. Studien tittar också på medarbetarnas upplevda effekter på barnens trivsel.
Resultat
Undersökningen finner att det finns både fördelar och nackdelar med hög respektive låg chefstäthet (hög chefstäthet är max 17 anställda per chef). Är chefstätheten hög blir chefen mer synlig och får en närmare relation till barnen och föräldrarna. Det kan underlätta för barn som behöver extra stöd och beslutsvägarna blir kortare. Fördelarna med låg chefstäthet är att organisationen blir stabilare och mer flexibel i kompetens och medarbetarresurser. Oavsett chefstäthet ser medarbetarna hot mot kvaliteten i låg bemanning och sjukskrivningar. Undersökningen visar också att det finns ett samband mellan chefstäthet och en ledarstil som ökar medarbetarnas trivsel och utbildningens kvalitet. Trivseln är störst i mellangruppen där chefstätheten är 14–20 anställda per chef. Förskolecheferna tycker också att det är en lämplig nivå. Enligt undersökningen är storleken på institutionen och chefstätheten är viktig, men att det även finns andra faktorer som har betydelse för ledarskapskvaliteten.
Det finns förväntningar på att cheferna ska involvera medarbetarna i ledningen av arbetet och lägga över ansvar på dem, samtidigt som rädslan för konflikter är stor. Cheferna känner sig pressade av den ökande administrationen utöver den pedagogiska ledningen – också i delegeringen av arbetsuppgifter eller när man vill skydda medarbetare. Förskolechefer och biträdande förskolechefer skiljer mellan ”kontorstid” och tid ”på golvet”. Studien visar också vilka uppgifter som ingår i chefens arbete.
Design
Materialet består av intervjuer och observationer från 16 åldersintegrerade förskolor i Jylland och Själland med barn i åldern 1–6 år där chefstätheten varierade mellan 9 och 34 anställda per chef. De intervjuade är 58 chefer och medarbetare (distriktschefer, förskolechefer, biträdande förskolechefer och personal som arbetar med barnen) och svaren är kodade så att det går att se skillnader mellan grupperna. Observationerna genomfördes i hälften av förskolorna under sammanlagt 16 dagar och materialet från dem kodades enligt samma system som intervjusvaren.
Referenser
Holm-Petersen, C., Andersen, L.B., Bjørnholt, B., Høybye-Mortensen, M., Ladegaard, L. & Andersen, V.N. (2015). Ledelsesspænd på daginstitutionsområdet. KORA.
Uppdragsgivare
Det Nationale Institut for Kommuners og Regioners Analyse og Forskning (KORA).