Entrepreneurial learning in Swedish preschools: possibilities for and constraints on children's active participation.

Studien undersöker om barnen i förskolan får stöd och bekräftelse i sina försök att förstå tillvaron, och i så fall vad som kännetecknar stödet. Författarna använder uttrycket ”att skapa mening med världen” som de kopplar till entreprenöriellt lärande, som innebär att barnen ska lära sig utforska världen på ett kreativt och självständigt sätt.

Överordnat pekar studien på att förskollärarna vill stimulera barnens entreprenörskap men aktiviteterna ger inte alltid barnen tillfälle att vara kreativa. Det är svårt för barnen att utforska och vara kreativa när förskollärarna följer en bestämd arbetsordning eller har ett bestämt mål, men det går också att arrangera aktiviteterna så att de främjar barnens entreprenöriella förmåga. Det viktiga är organiseringen, planerar man aktiviteten för snävt får barnen inte möjlighet att vara kreativa.

Studien beskriver tre aktiviteter där barnen får olika möjligheter till aktivitet. Den första följer en bestämd ordning där barnen sitter vid ett bord iklädda vit rock och glasögon och gör varsin uppfinning med material förskollärarna har lagt fram. Uppfinningarna består av en bit papp som barnen klistrar fast saker på. Det är förskollärarna som kontrollerar limpistolen och barnen pekar på ställen de vill limma på. Modellen gör att barnen arbetar enskilt med hjälp av förskollärarna, men de kan inte ta ytterligare initiativ och har små möjligheter att påverka aktiviteten.

Den andra situationen som analyseras är en dramaaktivitet, en styrd lek med legobygge och högläsning. Dramaaktiviteten följer historien om de tre små grisarna men inom den ramen får barnen prova på att uppträda i olika roller. I de andra två aktiviteterna har barnen stor frihet att utforma leken.

I den tredje aktiviteten är barnens och de vuxnas roller flexibla och barnen har stor möjlighet att kontrollera aktiviteten. Man börjar med att titta på filmer, bilder och teckningar från ett projekt om robotar. Barnen kan själva bläddra bland bilderna på skärmen och kommentera projektet eller presentera egna arbeten. De uppmanas därefter att själva välja material, använda limpistolen och utforska möjligheterna i aktiviteten. Barnen får vara aktiva men det är också tillåtet att inte delta eller att göra något utanför projektets tema. Det är exempelvis en flicka som inte vill visa vad hon har gjort och som gör fjäril i stället för en robot, och då får stöd i sina val av de vuxna. Förskollärarna premierar inte bestämda lösningar utan överlåter till barnen att pröva sig fram och finna sina egna metoder. Under aktiviteten formulerar förskollärarna de begrepp som kommer upp och uppmanar barnen att dokumentera sina läroprocesser.

Materialet samlades in på tre förskolor som enligt egen utsago arbetar med entreprenöriellt lärande. Nio förskollärare deltog i undersökningen och barnen var i åldern 3–5. Materialet består av videofilmer av aktiviteter som ska träna barnens entreprenöriella förmåga. Från varje förskola finns en film på 60–120 minuter.

Insulander, E., Ehrlin, A. & Sandberg, A. (2015). Entrepreneurial learning in Swedish preschools: possibilities for and constraints on children's active participation. Early Child Development and Care 185(10),1545-1555.