Family Income Dynamics, Early Childhood Education and Care, and Early Child Behaviour Problems in Norway.

Studien undersöker om skillnader i familjernas inkomst påverkar barnens beteendestörningar.

Hög inkomst har ett samband med få beteendestörningar. Förskola skyddar barnen mot möjliga problem som hör ihop med låg inkomst i familjen, exempelvis beteendestörningar. Men det gäller bara internaliserade problem.

När inkomsten är högre är både de inre och yttre problemen hos barnet färre. Som internaliserade problem beskriver författarna exempelvis att barnet klamrar sig fast på vuxna, att barnet blir oroligt av ändrade rutiner och att barnet är mycket rädd och nervös. Yttre problem är när barnet inte kan koncentrera sig någon längre tid, att barnet snabbt växlade mellan olika aktiviteter och att barnet slog andra barn och ofta hamnade i slagsmål.

Materialet är statistik från Den norske mor og barn-undersøkelsen (Moba). Det är svar på enkäter till mammorna vid sex tillfällen från graviditeten tills barnet är tre år (vecka 17, 22 och 30, och när barnet är 6, 18 och 36 månader). 2010 hade mellan 90 00 och 100 000 mammor besvarat den första enkäten, det är 40 procent av de norska mammorna i gruppen.

I materialet finns uppgifter om beteendestörningar och familjens inkomst, beteendestörningar rapporteras vi 18 och 36 månader. Inkomsten mättes i förhållande till familjens behov och de hamnade över eller under fattigdomsgränsen.

Uppgifter finns också om typen av barnomsorg, de samlades in vid 18 och 36 månader. Alternativen var hemma med mamma eller pappa, hemma med outbildad barnvakt och på förskola. I statistiken slog man ihop hemma med föräldrar och hemma med barnvakt.

Zachrisson, H.D. & Dearing, E. (2015). Family Income Dynamics, Early Childhood Education and Care, and Early Child Behaviour Problems in Norway. Child Development 86(2), 425-440.