A Survey of Swedish Teachers’ Concerns for Preschool Children at Risk of Maltreatment.

Studien undersöker hur barn som riskerar att fara illa hemma uppmärksammas och tas om hand på förskolan.

Personalens oro för barnets situation i hemmet har nivåerna ingen oro, nytt fall av oro, tidigare oro och pågående oro. Det finns ett samband mellan personalens oro för hemsituationen och barnets trivsel och utveckling på förskolan. Pågående oro är kopplat till att personalen är mer bekymrad för barnets trivsel och utveckling på förskolan. Ett samband finns också med att föräldrarna har låg inkomst och låg utbildning och att barnen är födda utomlands. De fyra orosnivåerna är inte kopplade till kön. Personalens oro för barnets utveckling och trivsel ökade om man också blev oroliga för barnets situation hemma. Det finns också ett samband mellan varaktigheten och intensiteten i oron, pågående oro var kopplat till starkare oro än de andra nivåerna. Samarbetet med föräldrarna var betydligt bättre om det inte fanns någon oro för barnets hemsituation, och samarbetsklimatet försämrades om det fanns en pågående oro för hemsituationen.

Slutsatsen är att personalens oro för barnets hemsituation är kopplad till en mycket bred bild av barnets trivsel och utveckling och olika aspekter av kontakten mellan förskolan, personalen och föräldrarna. Andelen barn som behöver särskilt stöd på förskolan är störst i gruppen med pågående oro. En pågående oro för hemsituationen ökar sannolikheten för anmälning till de sociala myndigheterna, men det är bara i en liten del av fallen det blir en anmälan.

Materialet kommer från studien Social och fysisk utveckling, insatser och anpassning (Sofia) som följer barn födda mellan 2005 och 2007 som går på förskolan i Karlstads kommun. Det består av enkätsvar från förskollärare, förskolechefer och föräldrar till 2017 barn. Den statistiska analysen har tre delar:

• förändringar i personalens oro för barnets situation hemma
• samband mellan situationen i hemmet, föräldrarnas sociala situation, personalens oro för barnets trivsel och utveckling och personalens uppfattning om samarbetet med föräldrarna
• en uppskattning av hur vanligt det är att barn behöver särskilt stöd på förskolan och att man behöver göra anmälningar till de sociala myndigheterna.

Svensson, B., Andershed, H. & Janson, S. (2015). A Survey of Swedish Teachers’ Concerns for Preschool Children at Risk of Maltreatment. Early Childhood Education Journal 43(6), 495-503.