Understanding preschool emergent science in a cultural historical context through Activity Theory.

Studien undersöker dels hur kulturella faktorer påverkar hur förskollärarna utformar aktiviteter med vetenskapligt innehåll, dels om man kan använda aktivitetsteori för att undersöka relationer på svenska förskolor.

Personalen var mycket kreativ i konstruerandet av aktiviteter och det gav kunskaper om och erfarenheter av vetenskaplighet. Aktiviteterna hade sex drag: fysiska och sinnliga upplevelser, kreativa experiment, estetiska experiment, fantasi, lek och historieberättande. I aktiviteterna introducerade och använde man vetenskapliga metoder och idéer som observation, undersökning och experiment. Den närmare analysen av förskolornas historier visar motsättningar i aktiviteterna. Barnens frivilliga deltagande kan komma i konflikt med förskollärarens ansvar för barnens lärande, och förskollärarens erfarenhet blir därmed ett hinder för barnens eget utforskande. En annan konflikt finns mellan det traditionella yrkesmässiga upplägget av aktiviteterna och personalens uppfattning om vad som fungerar bäst. En motsättning finns också i att förskollärarna förmänskligar föremål och processer i beskrivningen av dem vilket blir ett hinder för vetenskapligheten i undervisningen. Författarna tycker att aktivitetsteorin fungerar bra när man ska söka efter element, förhållanden och motsättningar i samband med vetenskaplighet i förskolan.

Materialet består av observationer och diskussioner med personalen på tre svenska förskolor. Studien började med att man spelade in ett möte där personalen diskuterade vad vetenskaplighet på förskolan kan innebära. Författarna observerade sedan planerade vetenskapliga aktiviteter på förskolorna 4–7 gånger. I 2–4 fall filmade man aktiviteterna och diskuterade dem sedan med personalen för att få deras kommentarer om resultatet och hur det gick att genomföra planerna. Författarna undersökte vilka element som ingick i aktiviteterna och diskuterade sedan dessa med personalen. Det ledde till att man fick göra om analysen av aktiviteterna. Man skrev sedan ihop en historia för varje förskola som beskriver bakgrunden och det kulturella sammanhanget, elementen i aktiviteterna och relationerna och konflikterna mellan dem.

Sundberg, B., Areljung, S., Due, K., Ekström, K., Ottander, C. & Tellgren, B. (2015). Understanding preschool emergent science in a cultural historical context through Activity Theory. European Early Childhood Education Research Journal, 1-14.