Fostran i förskolan.

Studien undersöker förskollärares syn på uppfostran genom att följa hur de fostrar barnen på förskolan, och hur de beskriver sina motiv och handlingar. Utgångspunkten är att förskollärarna vill forma barnen på ett sätt som är önskvärt för samhället och för förskollärarna själva. Fostran på förskolankan därmed vara såväl en samhällsuppgift som ett uttryck för förskollärarnas egna erfarenheter, barnen ska formas som individer och samhällsmedborgare.

Studien visar att förskollärarna i första hand vill tillvarata barnens rättigheter i sin fostran på förskolan. Författaren ser tre mål för förskollärarna:

1. att respektera det enskilda barnets personlighet
2. att skapa ordning
3. att ge barnet en grund för det framtida livet.

Förskollärarna vill alltså tillförsäkra barnen rätten att bli accepterade som unika individer, rätten att få vistas i en tillvaro på förskolan där ordning och förutsebarhet råder och rätten till hopp om framtiden och i det dagliga livet. Författaren menar att dessa tre rättigheter är beroende av varandra och att de byggs upp i relationer. Rättigheterna gör det möjligt för barnen att uppleva hur man ska bete sig för att kunna leva tillsammans, för med rättigheterna följer också ansvar för relationerna och de egna handlingarna.

Studien visar att förskollärarnas motiv varierar utifrån om man prioriterar gruppens eller det enskilda barnets behov. Det antyder att det finns flera sätt att hantera samma situation och att olika mål kan komma i konflikt, exempelvis om samhällets krav på barnet inte överensstämmer med vad barnet vill. Det finns också en motsättning mellan att barnet får handla i överensstämmelse med sin unika personlighet och att barnet ska anpassa sig till omgivningen som en framtida samhällsmedborgare.

Studien visar också att rätten till ordning och förutsebarhet innebär att barnet ska kunna förstå vad som händer och känna sig säker. Ordningen skapar den struktur och styrning som är förutsättningen för det gemensamma livet på förskolan. Personalen ger ordningen både en etisk och en relationell betydelse. Det är i mötet med andra som ordning får betydelse eftersom det är där möjligheter till interaktion skapas. Ordning är både ett mål och ett medel för att skapa värden såsom omsorg, säkerhet och omtanke.

Materialet består av videoobservationer och enskilda intervjuer med nio förskollärare. Författaren gjorde först en pilotundersökning i en förskola, och huvudundersökningen genomfördes sedan på fyra avdelningar med barn i åldern 3–5 år i fyra svenska förskolor. Författaren filmade förskollärarnas samarbete med sammanlagt 64 barn och valde sedan ut avsnitt som berörde fostran. Dessa avsnitt fick sedan bli underlag för intervjuerna som utgick från frågeställningarna: vad händer här, vad är det viktigt att barnet lär sig i den här situationen, varför är det viktigt att barnet lär sig det? Efteråt hade författaren uppföljande telefonsamtal med de nio förskollärarna.

Bigsten, A. (2015). Fostran i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborgs universitet.