”Språkkompetanse hos 4-åringer som har gått i barnehage. Foreløpige resultater fra forskningsprojektet Barns sociale utvikling.”

Studien undersöker
•    sambandet mellan antalet år barnet har gått på förskolan och barnets språkliga förmåga
•    om barn som riskerar att bli socialt utsatta har särskild nytta av att gå på förskolan
•    sambandet mellan faktorer som gruppstorlek och ålderssammansättning och barnens språkliga förmåga.

För pojkar finns ett starkt positivt samband mellan antal år i förskola och språklig förmåga i fyraårsåldern. Jämför man pojkar som har gått tre år på förskolan med pojkar som har gått där 0–1 år så får de som har gått tre år mer än en standardavvikelse bättre resultat.

För flickorna är inte sambandet entydigt. Analysen påverkas starkt av statistisk osäkerhet och man får snarast se resultaten som tendenser.

Analysen visar att för socialt utsatta barn är det särskilt viktigt att börja tidigt på förskolan. Men även här finns statistiska osäkerheter.

Enligt analysen finns det inget samband mellan ålderssammansättningen i barngruppen och barnens språkliga kompetens i fyraårsåldern. Men det finns ett svagt samband för pojkar mellan gruppstorlek och språklig förmåga, ju större grupp desto bättre språklig förmåga. En osäkerhet är att det resultatet skulle kunna påverkas av de andra bakgrundsfaktorerna, i analysen har man inte kontrollerat det.

Studiens material kommer från forskningsprojektet ”Barns sosiale utvikling” där man sedan 2006 har följt 1 157 barn (558 flickor och 559 pojkar) i de norska kommunerna Porsgrunn, Skien, Bamble, Tinn och Drammen. En del av materialet är årliga intervjuer med barnens föräldrar. Vid första intervjun 2006, var barnen sex månader.

När barnen var fyra år testade man deras språkliga förmåga, motoriska utveckling och självkontroll. Föräldrarna angav också när barnet började på förskolan. I materialet ingår också uppgifter om föräldrarnas utbildningsnivå, etnicitet, psykiska hälsa, boendeförhållanden och mottagande av socialt stöd. Uppgifterna sammanställs och ger en variabel för social utsatthet.

Studien undersöker sambandet mellan de fyraåriga barnens språkliga förmåga och hur länge de har gått på förskolan. Man gör en statistisk matchning av barn som har liknande bakgrund förutom att de har gått på förskolan olika länge. Jämförelsen kan då visa vilken effekt vistelsen på förskolan har. Flickor och pojkar undersöktes separat.

Zachrisson, H.D., Dearing, E., Zambrana, I.M., Nærde, A. (2014). ”Språkkompetanse hos 4-åringer som har gått i barnehage. Foreløpige resultater fra forskningsprojektet Barns sociale utvikling.” Rapport til Utdanningsdirektoratet. Oslo: Atferdssenteret.