Fri for Mobberi: Delrapport 1, 2 og 3.

Studien utvärderar erfarenheterna av projektet ”Fri for mobberi” (Fri från mobbning) som har utvecklats av Rädda barnen och genomförts som ett pilotprojekt i samarbete med tre kommuner: Århus, Kolding och Gentofte. I varje kommun deltar en skola samt två-tre förskolor som under projektperioden testar en rad olika verktyg i syfte att förebygga mobbning. Projektet är inriktat mot barn i åldern 3–8 år och är det första i sitt slag i Danmark, eftersom förebyggande arbete mot mobbning tidigare främst har inriktats på något äldre barn. Studien ställer fyra forskningsfrågor: Hur kan begreppet mobbning förstås bland barn i åldern 3–8 år? Vilka är de pedagogiska och organisatoriska konsekvenserna av projektet ”Fri for mobberi” på de berörda institutionerna? Utvecklar aktörerna delaktighet i projektet – och i så fall på vilket sätt? Har nya relationer utvecklats mellan förskola och skola i samband med arbetet med ”Fri for mobberi”? Studien beskriver hur projektet har införts och utvecklats samt dess resultat, i tre rapporter. Detta är den första rapporten.

Pedagoger rapporterar om mer omsorg och inkluderande beteenden mellan barnen, och om att verktygen och materialen från projektet används i stor utsträckning och mycket entusiastiskt på institutionerna. Både pedagoger och lärare rapporterar om ökad reflektion i deras pedagogiska arbete mot bakgrund av projektets förståelse av och strategier mot mobbning. Organisatoriskt har tre typer av ägandeskap identifierats: 1) den välorganiserade centrala kontrollen (som myndigheterna står för), 2) lokala idealister, 3) professionella mekanismer. Ägandeskapet för projektet har flyttats från Rädda barnen till den lokala kommunen och vidare till de enskilda institutionerna, men det har inte nått ut till föräldrarna, som snarare har blivit informerade än involverade. Föräldrarna uppskattade den extra informationen från institutionerna i samband med projektet, men de skulle gärna ha velat inta en mer aktiv roll i projektets genomförande. Föräldrarna betraktar åtgärder mot mobbning som något som ska hanteras i hemmet, och därmed har de generellt en annan förståelse av begreppet mobbning än vad som beskrivs i projektet. Några av de föräldrainkluderande initiativen i projektet har handlat om att göra det lättare för föräldrarna att arrangera lek mellan deras barn och andra barn än de som barnet vanligtvis leker med, att se till att föräldrarna kan namnen på alla barn på avdelningen så att de kan hälsa på alla och inte enbart på barnets närmaste vänner (exempelvis fick barnen ta med sig ett memory-spel med foton och namn hem), att ha kontaktföräldrar som kommer med synpunkter på föräldramöten å andra föräldrars vägnar, och att låta föräldrar till barn som redan går på förskolan presentera ”nya” föräldrar. Den sociala miljön bland föräldrarna har stor betydelse för det förebyggande arbetet. Några utmaningar i samband med föräldraengagemang är att få föräldrarnas ansvarskänsla att sträcka sig utanför hemmet (till hela barngemenskapen), att få pedagogerna att involvera föräldrarna i stället för att informera dem, att ämnen som mobbning oftast inte anses vara relevanta att arbeta med förrän det upplevs som ett konkret problem (i stället för något som man kan arbeta förebyggande med), och slutligen att gå från ord och goda avsikter till konkret handling. Det mellankommunala och kommunala samarbetet har betraktats som positivt av den pedagogiska och administrativa personalen.
I övrigt har projektet visat sig ha potential för att skapa fokus på hur övergången från förskola till skola ska organiseras, även om detta inte är en del av syftet med projektet. Verktygen är dock inte åldersanpassade för skolbarn.

Undersökningen har genomförts med drag av etnografi och aktionsforskning. Detta har
kompletterats med en attitydundersökning (bland aktörer). Projektet genomförs i tre kommuner. Från varje kommun deltar en skola och två-tre förskolor. I skolan berörs förskoleklasserna och andraklasserna. Datainsamlingen har genomförts med personliga intervjuer respektive semistrukturerade telefonintervjuer med pedagoger och föräldrar, fotobaserade intervjuer där barnens teckningar ingår samt gående intervjuer där barnet intervjuas samtidigt som han eller hon visar forskaren platser som är relaterade till bl.a. mobbning och/eller trakasserier. Dessutom ingår ostrukturerade observationer som har genomförts under loppet av de tre dagar då forskarna besökte institutionerna för att göra intervjuerna. Totalt har 167 intervjuer genomförts med 38 förskolebarn, 36 barn i förskoleklasser och 9 föräldrar till dessa barn, 33 barn i andra klass och 9 föräldrar till dessa barn, 9 personer från Rädda Barnen 15 anställda från 3 förskolor, 12 anställda från skolorna och 3 förvaltningsanställda från var och en av de tre deltagande kommunerna.

Knudsen, R. K., Kampmann, J.; Lindberg, S. (2008). Fri for Mobberi: Delrapport 1, 2 og 3. Roskilde: Roskilde Universitetscenter.