Kvalitetsmåling i et kvalitativt perspektiv: En undersøgelse af perspektiver på kvalitet og kvalitetsvurdering på dagtilbudsområdet.

Studien undersöker metoder för att utvärdera kvalitet i förskolan samt olika aktörers perspektiv på metoderna. Studien syftar till att definiera kvalitet inom förskolesektorn så som den definieras av de aktörer som till vardags arbetar inom, eller har kontakt med, förskolesektorn. Undersökningen gjordes för att inhämta ett underifrånperspektiv på kvalitet som kan perspektivisera den danska regeringens initiativ för att genomföra mätningar och jämförelser av den professionella kvaliteten på bl.a. barnområdet utifrån undersökningar av föräldranöjdhet, kvalitetsindikatorer och ackrediteringsmodeller. I förlängningen syftar studien även till att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som kvalitetsmätningar innebär när det gäller att besvara vad kvalitet är, och att säkerställa och utveckla kvalitet.

Resultaten visar att aktörerna är eniga när det gäller kvalitetsförståelser på förskolan, vilket i grunden handlar om trygghet, närhet, inlärning, utveckling, engagerade och nöjda föräldrar, arbetsglädje och trivsel bland personalen samt goda fysiska förutsättningar. Aktörerna är dock oeniga i frågan om vilka metoder som är relevanta att använda för kvalitetsutvärderingar. Lagen säger att centralt definierade och standardiserade kvantitativa mätningar ska användas som verktyg för att synliggöra och jämföra förskolornas kvalitet och de lokala politikerna. Personalen befarar dock att indikatorer och kvantificerbara mål kommer att leda till målförskjutning och resultatfixering på bekostnad av kärnverksamheten gentemot barnen. Personalen pekar på att besök, deltagande observationer och dialoger samt en utvärderare som är insatt i pedagogiskt arbete är grundläggande nödvändigheter för att en kvalitetsutvärdering ska kunna utföras på ett giltigt och rimligt sätt. Därför betraktar personalen kvalitativa metoder och lokala beskrivningar och reflektioner som förutsättningar för arbetet med att utveckla förskolepraktiker. Metoderna är avgörande för mätningarnas validitet och användbarhet. Därmed dras slutsatsen att en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder krävs för utvärdering av praktiker inom förskolan, och att utmaningen ligger i att använda kontextnära och dialogiska mätnings /värderingsmetoder som även innefattar närvaro på den aktuella förskolan, och som dessutom kan användas i tvärgående jämförelser.

Undersökningen är utformad dels som en kartläggningsstudie, dels som en fallstudie och
dels som en åsikts- och attitydstudie. Dokumentanalys har genomförts av nationella lagar och lokala dokument, och fokusgruppintervjuer och personliga intervjuer har gjorts med anställda och föräldrarepresentanter på två förskolor samt med kommunalpolitiker och förvaltningsledare. De kvalitetsförståelser som har framkommit har därefter kvalificerats av personal på de två förskolorna.

Mathiasen, S. H.; Madsen, L. B.; Heslop, S. L. (2008). Kvalitetsmåling i et kvalitativt perspektiv: En undersøgelse af perspektiver på kvalitet og kvalitetsvurdering på dagtilbudsområdet. København: Krevi.