Syfte
Studien är beskrivande och fokuserar på samarbetet mellan föräldrar och pedagoger, barnskötare respektive fritidspersonal. I många tidskrifter och tidningar beskrivs samarbetet som mer konfliktfyllt än tidigare, men det har tidigare inte funnits någon faktisk kunskap om huruvida detta verkligen stämmer. Studien utgår från antagandet att det finns konflikter, irritation och samarbetsproblem mellan föräldrar och pedagoger, barnskötare respektive fritidspersonal. Studien undersöker om antagandet är korrekt eller om det är en myt.
Resultat
Slutsatsen av studien är att samarbetet mellan föräldrar och personal generellt fungerar bra och att konflikter är sällsynta. Endast 2 % av föräldrarna och 3 % av personalen har en aktiv konflikt med varandra. Studien visar dessutom att: 1) både föräldrar och personal påpekar att resursbrist är ett problem, 2) föräldrar är mer tillåtande vad gäller regler, något som tar mycket energi från personalgruppen, 3) gemensamma beslut kan leda till oenighet, eftersom föräldrarna oftast får allt mer inflytande över vad som ska hända med barnet, 4) föräldrar har stor tilltro till personalen, 5) stora förskolecentrum leder i högre grad till ansträngda relationer mellan föräldrar och personal. Studiens kvantitativa del bygger på resultaten av ett frågeformulär som i stort sett bara har besvarats av barnens mammor (0,2 % av svaren kommer från pappor). Slutsatsen av studien är att samarbetet mellan föräldrar och personal generellt fungerar bra och att konflikter är sällsynta. Endast 2 % av föräldrarna och 3 % av personalen upplever att det finns en aktiv konflikt med den andra gruppen. Både personal och föräldrar upplever att det finns ett samband mellan kvalitet och resurser. Föräldrarna kräver innovationer från personalen, medan personalen tycker att det är svårt att hitta lugn och ro, att prioritera individuella behov som t.ex. blöjbyten utan att riskera att lämna resten av gruppen utan tillsyn, samt att följa med i vad barnen gör. Studien visar också att regler och regelefterlevnad betyder mycket för personalen, medan föräldrar i högre grad ser regler som oproblematiska eller som föremål för förhandling. Problemet verkar inte särskilt stort, eftersom 86 % av personalen upplever att föräldrarna i allmänhet har förståelse för reglerna. En annan skillnad mellan personal och föräldrar är att de har olika uppfattningar om när ett barn är sjukt. Här visar det sig att personalens bedömning av föräldrarnas möjligheter att ta ledigt när barnen blir sjuka är betydligt snävare än föräldrarnas egen bedömning. Studien har också granskat föräldrarnas medbestämmande på förskolan. Personalen upplever att många föräldrar vill bestämma över sina barn dygnet runt. Föräldrarna upplever det som ett tecken på god kvalitet i förskolan om de har inflytande. Inte heller på detta område verkar det dock föreligga tydliga konflikter mellan personal och föräldrar. Personalens och föräldrarnas motstridiga intressen tar sig uttryck som mindre oenigheter som oftast handlar om sovtider, om huruvida barnen ska vara utomhus eller inomhus samt om vilka aktiviteter barnen ska erbjudas att delta i. I studien identifieras en rad områden där samarbetet mellan föräldrar och personal kan förbättras: 1) förtydligande av de ömsesidiga förväntningarna, 2) ytterligare fortbildning av personalen, 3) ytterligare forskning inom området. Studien föreslår att könsdiskursen undersöks närmare, och pekar på att ändrade kommunikationsformer är nödvändiga för att engagera fler pappor i samarbetet.
Design
Studien är utformad som en landsomfattande representativ tvärsnittsundersökning. Informanter i studien är 2 000 föräldrar och 2 000 förskoleanställda. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär, fokusgruppintervjuer samt enskilda intervjuer.
Referenser
TMC & UdviklingsForum. (2008). Myter og realiteter om forældresamarbejdet i dagtilbud. København: TMC & Udviklingsforum.
Uppdragsgivare
Studien är finansierad av fackföreningen FOA.